Styret i Sjöbo vill göra barngrupperna större i förskolan, trots att antalet barn minskar. Det säger vi nej till.
När det blir färre barn i förskolan ska kommunen prioritera mindre barngrupper och mer tid för varje barn, inte använda utvecklingen till att pressa in fler barn i varje grupp.
Färre barn ska betyda mindre barngrupper, inte nya nedskärningar.
Vi vill satsa på
Barngrupper enligt Skolverkets riktmärken, med särskilt små grupper för de yngsta barnen.
Fler pedagoger nära barnen.
En skärmfri förskola där lek, språk, rörelse och relationer står i centrum.
En bättre start i livet
Små barn behöver trygga vuxna, lek, språk och stabila relationer för att utvecklas. Mindre barngrupper ger pedagogerna bättre möjligheter att se varje barn, uppmärksamma behov och skapa en lugn och trygg verksamhet.
Hög kvalitet i förskolan stärker inte bara barnens utveckling. Det gör också Sjöbo mer attraktivt för barnfamiljer och skapar en hållbarare arbetsmiljö för förskolans personal.
Sjöbo ska gå före
När barnkullarna minskar får kommunen en möjlighet att förbättra förskolan. Den möjligheten ska användas till mindre grupper och mer tid för varje barn.
Sjöbo ska gå före. Vi väljer mindre barngrupper, fler pedagoger och en skärmfri förskola för bättre uppväxtvillkor och den bästa möjliga starten i livet för våra minsta invånare.
Rösta med hjärtat. Hjärtat sitter till vänster. ❤️
När man följer den politiska debatten i Sjöbo kan det låta som om det bara finns två vägar. Antingen femklöverns linje eller SD:s och KD:s alternativ. Så är det förstås inte.
Vänsterpartiet Sjöbo står för en tredje väg.
Budgetramen får styra verksamheten
Femklöverns politik utgår ofta från budgetramen. Först bestämmer man vad verksamheterna får kosta. Sedan får skolan, omsorgen och fritidsverksamheten anpassas efter pengarna. Ekonomiska överskott blir ett bevis på ansvarstagande.
Men ett bokslut kan se bra ut samtidigt som verksamheterna försämras. Under femklöverns ledning har skolresultaten varit svaga, personal har sagts upp, problemen inom äldreomsorgen har återkommit, fritidsgårdarna har lagts ned och nu hotas också Kompassens förskola i Blentarp.
Det räcker inte att säga att välfärden kommer först. Det måste märkas för barnen, de äldre och personalen.
Politik är mer än populära vallöften
SD och KD väljer en annan väg. De bygger sin politik kring tydliga vallöften, som tre nya konstgräsplaner. Ambitionen att förbättra barn och ungas fritid är bra.
Men en kommun kan inte styras genom att rada upp förslag som förväntas vara populära hos väljarna. Politik handlar också om att väga olika behov mot varandra och ta ansvar för helheten.
Vi börjar med människors behov
Vänsterpartiet börjar därför med den mest centrala frågan:
Vad behöver våra medborgare i kommunen?
För barnen på Kompassens förskola i Blentarp handlar det om trygghet, småskalighet, kända pedagoger och en förskola nära hemmet.
För Blentarp handlar det om att behålla den service som gör att barnfamiljer vill bo och leva där. Därför är det viktigt att bevara Kompassen, även om det på papperet skulle vara billigare att slå ihop förskolorna.
Det billigaste alternativet är inte alltid det som skapar störst värde för barnen eller kommunen.
Prioritera det viktigaste
På samma sätt måste vi fråga hur många lärare som krävs för att eleverna ska få rätt stöd, vad som behövs för att personalen inom äldreomsorgen ska få en rimlig arbetsmiljö och vilka mötesplatser barn och unga behöver.
Därefter ska kommunen prioritera hårt, räkna på kostnaderna och styra skattemedlen dit de gör verklig nytta.
Att börja i behoven betyder inte att säga ja till allt. Det betyder att välja det viktigaste och sluta lägga pengar på sådant som inte förbättrar verksamheten.
Ansvar är inte att redovisa störst överskott eller flest vallöften.
Ansvar är att skolan fungerar, att personalen orkar gå till jobbet, att äldre får en trygg omsorg och att barn och unga får en bra start i livet.
Det är den tredje vägen för Sjöbo.
Niclas Bergquist, fjärdenamn på Vänsterpartiet Sjöbos kommunlista. Pernilla Berlin, medlem i Vänsterpartiet Sjöbo. Johanna Wedelsbäck, sjättenamn på Vänsterpartiet Sjöbos kommunlista.
* Den här insändaren publicerades ursprungligen i Ystads Allehanda den 24 juli 2026.
En granskning av självbestämmande, arbetsmiljö och ledarskap inom Sjöbos äldreomsorg
Det började med en fråga om varför Ingrid inte längre fick äta tillsammans med andra. När vi började undersöka saken växte en större bild fram av ensamhet, arbetsmiljöproblem och en organisation som inte tycks lyssna tillräckligt när äldre, anhöriga och människor med insyn säger ifrån.
10,07 %Sjukfrånvaro inom vård och omsorg under 2025Källa: Sjöbo kommuns personal- och hälsobokslut 2025.
7,31 %Sjukfrånvaro i Sjöbo kommun som helhetKälla: Sjöbo kommuns personal- och hälsobokslut 2025.
45,5 %Av frånvaron inom vård och omsorg var längre än 60 dagarKälla: Sjöbo kommuns personal- och hälsobokslut 2025.
8 punkterI Arbetsmiljöverkets kritik mot hemtjänsten i BlentarpKälla: Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande, augusti 2025.
Lunchen som försvann
Det började med en fråga som borde ha varit enkel att besvara: varför får vi inte äta i matsalen?
I Ystads Allehandas reportage berättade Ingrid Sifversson, 77 år, om hur en viktig del av hennes vardag hade försvunnit. Under flera år hade hon ätit lunch och middag tillsammans med andra boende på avdelningen Prästkragen på Solkullen i Vollsjö. Måltiderna gav struktur åt dagen och en möjlighet till gemenskap. Där kunde de boende prata, umgås och försöka roa varandra.
När matsalen renoverades började maten i stället serveras i de boendes lägenheter. Ingrid räknade med att de gemensamma måltiderna skulle återupptas när renoveringen var klar. Så blev det inte. Den nyrenoverade matsalen stod färdig med nya bord och stolar, men vid lunch och middag stod den tom.
I stället fick Ingrid maten serverad i sin lägenhet. Ibland hann den kallna. Hon hade varken mikro eller fungerande spisplattor. Vid ett tillfälle vaknade hon och upptäckte en tallrik kall köttfärssoppa på bordet utan att ha märkt att någon kommit in.
När Ingrid frågade varför matsalen inte längre användes fick hon enligt tidningen olika förklaringar. Hon fick höra att det handlade om brandskydd. Hennes syster Ulla fick vid ett annat tillfälle beskedet att de boende åt bättre på sina rum. Kommunens verksamhetschef avvisade brandskyddsförklaringen och hänvisade i stället till personcentrerad omsorg, individuella behov och nya vanor som utvecklats under renoveringen.
Det är rimligt att inte alla vill äta gemensamt. Någon behöver lugn. En annan vill äta senare eller i den egna lägenheten. Men det besvarar inte Ingrids fråga. Hon krävde inte att alla skulle äta tillsammans. Hon ville själv få välja.
En fråga om rätten att välja
När vi träffade Ingrid och hennes syster Ulla på Solkullen blev det tydligt att frågan var större än var en tallrik mat serverades. Ingrid hade förståelse för att andra boende kunde vilja äta i sina lägenheter. Hon motsatte sig inte deras val. Det hon reagerade mot var att hennes eget önskemål inte verkade få samma betydelse.
Hon beskrev också en vardag där möjligheterna att påverka aktiviteter och utevistelse var begränsade. Hon saknade inte intressen eller vilja att göra saker. Däremot upplevde hon att det fanns få möjligheter att göra sådant som hon själv uppskattade. Hon ville också komma ut oftare, helst tillsammans med personal eftersom det kunde vara riskfyllt för henne att gå ensam.
Matsalen blev därmed en del av en större fråga: hur mycket makt har en äldre person egentligen över sitt liv när hon flyttar in på ett kommunalt boende? Det avgörande är inte vad en chef, politiker eller anhörig tycker att Ingrid borde vara nöjd med. Det avgörande är om hon får reella möjligheter att påverka sin egen vardag.
Ingrid berättade också att verksamhetsledningen efter Ystads Allehandas artikel hade påpekat att det fanns interna vägar för att lämna klagomål. Hon uppfattade det som en signal om att hon borde ha vänt sig internt i stället för till media.
Vi kan inte veta exakt hur samtalet formulerades eller vad avsikten var. Därför påstår vi inte att ledningen uttryckligen försökte tysta Ingrid. Men hennes upplevelse måste tas på allvar. En person som är beroende av kommunal omsorg ska inte behöva känna att hon gjort något fel genom att offentligt berätta om sin vardag.
Personcentrering utan personens val
Självbestämmande är inte att någon annan fattar ett beslut som verkar rimligt och sedan kallar det individanpassning. Personcentrerad omsorg måste börja med att den enskildes önskemål efterfrågas, dokumenteras och får praktisk betydelse.
Ett val är inte verkligt om bara det alternativ som är enklast för organisationen görs möjligt.
När fler började berätta
Efter att frågan uppmärksammats började fler uppgifter nå oss. Vi har valt att inte publicera detaljer om vilka som har hört av sig, var de arbetar eller under vilka tidsperioder de haft insyn. I en liten organisation kan även till synes oskyldiga uppgifter göra det möjligt att identifiera en källa.
Uppgifterna går inte i alla delar att verifiera oberoende. De ska därför inte behandlas som fastslagna fakta. Men de är tillräckligt konkreta och allvarliga för att kommunen måste undersöka dem.
Bland annat har vi fått uppgifter om att personal efter Ystads Allehandas publicering ska ha uppmanats att ändra boendes genomförandeplaner så att det framgick att de ville äta i sina lägenheter. Enligt uppgifterna ska detta i vissa fall ha stått i strid med de boendes uttryckta önskemål.
Om det stämmer är det mycket allvarligt. En genomförandeplan ska beskriva hur den enskilde vill att omsorgen ska utföras. Den får inte bli ett dokument som i efterhand anpassas för att legitimera organisationens beslut.
Dokumentationen ska spegla människans vilja. Människan ska inte anpassas till dokumentationen.
Vi har också fått uppgifter om hög arbetsbelastning, bristande stöd, återkommande personalomsättning och ett ledarskap som upplevts som svårt att kritisera. Vi publicerar inte detaljer som kan röja vem som lämnat uppgifterna.
Frågan är inte vem som har berättat. Frågan är hur organisationen hanterar återkommande uppgifter om brister.
Varningarna hade kommit långt tidigare
Uppgifterna uppstod inte först efter Ystads Allehandas artikel. Sjöbo demensförening har under lång tid lyft frågor om isolering vid måltider, social gemenskap och hur kommunen hanterar kritik mot äldreomsorgen.
Föreningen beskriver att man återkommande har försökt få ansvariga politiker och verksamheten att agera, utan att problemen enligt föreningens bedömning har tagits på tillräckligt stort allvar. Den 30 april uppgav föreningens ordförande att man avsåg att JO-anmäla vård- och omsorgsnämndens ordförande Roland Wiking för vad föreningen beskrev som underlåtenhet att agera och brister i nämndens tillsyn.
En JO-anmälan bevisar inte att någon har gjort fel. Men den visar att konflikten inte handlar om en enstaka måltid eller en plötslig reaktion på en tidningsartikel. Den är resultatet av en längre period där en lokal anhörig- och intresseorganisation upplever att återkommande varningar inte har lett till tillräcklig förändring.
Föreningen har också förmedlat uppgifter om att möbler tagits bort från gemensamma utrymmen på Björkbacken och Solkullen och att boende skulle motiveras att gå in i sina lägenheter inför måltider.
Vi har inte kunnat verifiera varför möbler i så fall togs bort eller om det har funnits en generell instruktion om var måltiderna ska ätas. Men när liknande berättelser kommer från boende, anhöriga, personer med insyn och en lokal intresseförening behöver kommunen undersöka om det finns ett gemensamt arbetssätt bakom.
När motivation blir styrning
Att motivera en äldre person kan vara en viktig del av omsorgen. Personal kan behöva uppmuntra någon att äta, komma ut eller ta emot nödvändig hjälp. Men begreppet får inte användas för att dölja styrning.
Om en boende vill äta tillsammans med andra men återkommande motiveras att gå in i sin lägenhet kan det handla om att individen förväntas anpassa sig efter organisationen, snarare än tvärtom.
Ensamheten syns också i statistiken
När äldreomsorgen i Sjöbo diskuteras framhåller ansvariga ofta att brukarnöjdheten är hög. Det finns stöd för den bilden. Många äldre uppger att personalen bemöter dem väl och att de känner sig trygga. Det är ett gott betyg till personalen närmast de äldre.
Men samma undersökningar visar också att ensamhet är ett betydande problem. På särskilt boende i Sjöbo uppgav 50 procent av de svarande att de besvärades av ensamhet då och då. Ytterligare 12 procent uppgav att de ofta kände sig ensamma. Inom hemtjänsten uppgav 42 procent att de kände sig ensamma då och då och 9 procent ofta.
Svarsfrekvensen var 41 procent på särskilt boende och 59 procent inom hemtjänsten. Resultaten ska därför tolkas med försiktighet. Men de kan inte avfärdas.
Det går att uppskatta personalen och samtidigt känna sig ensam. Det går att känna sig trygg med den hjälp man får och samtidigt sakna social gemenskap, aktiviteter, utevistelse och inflytande över vardagen. Positiva resultat inom ett område upphäver inte brister inom ett annat.
Arbetsmiljön pekar mot organisationen
I augusti 2025 inspekterade Arbetsmiljöverket hemtjänstens verksamhet vid Blentarpsgården. Kommunen fick kritik på åtta punkter. Kritiken gällde bland annat detaljstyrda scheman, orealistisk tidsplanering, otillräckliga marginaler för larm och oförutsedda händelser, brister i riskbedömningar samt risker kopplade till hot, våld och transporter med cykel.
Arbetsmiljöverket bedömde att personalen riskerade ohälsa på grund av en obalans mellan arbetets krav och de resurser som fanns tillgängliga. Myndigheten konstaterade också att verksamheten redan kände till flera av problemen utan att tillräckliga åtgärder hade genomförts.
Detta var inte oppositionens bedömning. Det var Sveriges arbetsmiljömyndighet.
När varje minut planeras och arbetet saknar marginaler blir personcentrerad omsorg svår att genomföra. Människor passar inte alltid in i ett schema. En äldre person kan behöva mer tid än planerat. Någon kan vara orolig, sjuk eller ledsen. Ett larm kan gå. Om organisationen inte ger utrymme för det blir det personalen och de äldre som får bära konsekvenserna.
Sjukfrånvaron är högst inom vård och omsorg
Sjöbo kommuns personal- och hälsobokslut för 2025 visar att sjukfrånvaron minskade i kommunen som helhet. Den totala sjukfrånvaron sjönk från 8,4 procent 2024 till 7,31 procent 2025. Det är en tydlig förbättring.
Men bakom genomsnittet finns stora skillnader mellan kommunens verksamheter. Samhällsbyggnadsnämnden hade en sjukfrånvaro på 2,90 procent. Familjenämnden och tekniska nämnden låg båda på omkring 4,6 procent. Kommunledningsförvaltningen låg på 4,89 procent. Vård- och omsorgsnämnden låg på 10,07 procent.
Förvaltning eller nämnd
Sjukfrånvaro 2025
Samhällsbyggnadsnämnden
2,90 %
Familjenämnden
4,61 %
Tekniska nämnden
4,63 %
Kommunledningsförvaltningen
4,89 %
Sjöbo kommun totalt
7,31 %
Vård- och omsorgsnämnden
10,07 %
Utvecklingen gick åt rätt håll även inom vård och omsorg. Sjukfrånvaron minskade från 11,4 procent 2024 till 10,1 procent 2025. Kommunen kopplar förbättringen till en riktad insats där en verksamhetsutvecklare anställdes för att stödja chefernas rehabiliteringsarbete. Det är positivt och ska sägas tydligt.
Men vård och omsorg hade fortfarande den klart högsta sjukfrånvaron av kommunens förvaltningar. Förvaltningen låg på en nivå som inte kan beskrivas som normal bara för att den hade minskat från året innan.
Skillnaderna inom äldreomsorgen
Även inom äldreomsorgen var utvecklingen tudelad. Bland undersköterskor minskade sjukfrånvaron. På särskilda boenden sjönk den från 17,8 till 14,8 procent. Inom hemtjänsten sjönk den från 15,8 till 14,1 procent.
Bland vårdbiträden gick utvecklingen däremot åt motsatt håll. På särskilda boenden ökade sjukfrånvaron från 9,0 till 11,0 procent. Inom hemtjänsten ökade den från 11,2 till 12,5 procent.
Nästan hälften av sjukfrånvaron inom vård och omsorg, 45,5 procent, bestod dessutom av sjukskrivningar som hade varat längre än 60 dagar. För kommunen som helhet var motsvarande andel 42,5 procent.
Siffrorna visar alltså inte en entydig utveckling där allt blir sämre. De visar förbättringar i flera stora yrkesgrupper. Men de visar också att vård och omsorg fortfarande har kommunens högsta sjukfrånvaro, att nivåerna bland omsorgspersonal är höga och att långtidsfrånvaron är omfattande.
Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar
Arbetsmiljölagstiftningen lägger ansvaret på arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten. Det ska finnas en rimlig balans mellan de krav som ställs och de resurser som medarbetarna har tillgång till. Resurser kan vara bemanning, tid, kompetens, tydliga prioriteringar, befogenheter och stöd från chefer.
När arbetsmängden regelbundet är större än vad personalen rimligen kan hantera måste arbetsgivaren förändra arbetsorganisationen, tillföra resurser eller tydliggöra vad som ska prioriteras bort. Ansvaret kan inte skjutas över på den enskilda medarbetaren genom krav på att planera bättre, springa fortare eller bli mer stresstålig.
Varje sjukskrivning har en individuell bakgrund. Men när en hel förvaltning återkommande ligger betydligt högre än övriga delar av kommunen måste arbetsgivaren undersöka vilka organisatoriska förhållanden som bidrar. Det gäller särskilt när sjukfrånvaron sammanfaller med Arbetsmiljöverkets kritik mot detaljstyrning, orealistisk tidsplanering och bristande marginaler.
Arbetsmiljö och omsorgskvalitet är inte två skilda frågor. De är två sidor av samma verksamhet.
När erfarenheten lämnar verksamheten
Hög personalomsättning är inte bara ett problem för bemanningen. Det är också ett kompetensproblem. En stor del av kunskapen inom äldreomsorgen är erfarenhetsbaserad. Rutinerade medarbetare lär känna de äldre, deras vanor, behov och sätt att kommunicera. De kan upptäcka små förändringar som en ny eller tillfällig medarbetare lättare missar.
Den kunskapen överförs till nya och mindre erfarna kollegor i vardagen, genom gemensamt arbete, frågor, observationer och praktisk handledning. På så sätt bevaras och utvecklas verksamhetens samlade kompetens.
När många erfarna medarbetare slutar bryts den överföringen. Nyanställda får färre rutinerade kollegor att lära av. Mer tid går åt till introduktion. Kontinuiteten försämras och verksamheten blir mer beroende av tillfälliga lösningar och personer som ännu inte känner de boende.
Samma sak gäller enhetschefer. En chef behöver tid för att förstå verksamheten, bygga relationer, skapa förtroende och utveckla hållbara arbetssätt. Om chefer byts ut ofta börjar organisationen om gång på gång.
Återkommande chefsbyten ska därför inte bara ses som en fråga om att rekrytera en ny person. Kommunen behöver undersöka om chefsuppdraget är rimligt, om befogenheterna motsvarar ansvaret och om enhetscheferna får tillräckligt stöd från förvaltningsledningen. Att byta chef utan att förändra villkoren riskerar att individualisera ett organisatoriskt problem.
Personalen ska inte vara organisationens stötdämpare
När en organisation fungerar dåligt uppstår ofta samma mönster. Beslut fattas högre upp, men personalen får förklara dem för de äldre och deras anhöriga. Bemanningen räcker inte, men personalen tvingas avgöra vilken insats som ska vänta. Schemat saknar marginaler, men medarbetaren får bära skulden när en äldre behöver mer tid än planerat.
Personalen ska inte fungera som stötdämpare mellan en pressad organisation och människor som är beroende av omsorg. De ska inte behöva välja mellan att följa ett schema och att göra det som deras yrkeskunskap säger är rätt.
Ansvaret ligger högre upp
Den här granskningen är inte ett angrepp på undersköterskor, vårdbiträden eller annan personal närmast de äldre. Tvärtom beskriver många äldre personalen som vänlig, respektfull och trygg. Vi möter medarbetare som arbetar hårt för att skapa en värdig vardag, ofta under pressade förhållanden.
Engagerad personal kan kompensera för mycket, men inte för allt. De kan inte i längden kompensera för en organisation som saknar marginaler, har hög sjukfrånvaro, tappar erfaren personal och inte förmår ta till sig återkommande varningssignaler.
Förvaltningsledningens ansvar
Förvaltningsledningen ansvarar för organisation, ledarskap, arbetsmiljö, rutiner, uppföljning och stöd till enhetschefer och personal. När problem återkommer över tid räcker det inte att hänvisa till enskilda enheter eller lokala chefer.
Förvaltningen måste undersöka vilka egna beslut, arbetssätt och styrsignaler som bidrar till utvecklingen.
Den politiska ledningens ansvar
Den politiska ledningen ansvarar för mål, resurser, styrning och kontroll. Vård- och omsorgsnämnden kan inte nöja sig med rapporter om att verksamheten i huvudsak fungerar när allvarliga signaler samtidigt kommer från äldre, anhöriga, Demensföreningen, personer med insyn och Arbetsmiljöverket.
Politiskt ansvar innebär att säkerställa att förvaltningen har rätt resurser, att uppföljningen fångar verkliga problem och att återkommande varningssignaler leder till handling.
Sjöbo kommun behöver svara
Frågorna som fortfarande återstår
Granskningen väcker frågor som kommunen och vård- och omsorgsnämnden behöver besvara öppet och konkret.
Har genomförandeplaner ändrats efter Ystads Allehandas publicering?
Hur säkerställer kommunen att genomförandeplaner speglar den enskildes verkliga önskemål?
Har möbler tagits bort från gemensamma utrymmen på Solkullen eller Björkbacken, och vilka skäl fanns i så fall?
Förekommer arbetssätt där boende återkommande uppmuntras eller styrs in i sina lägenheter inför måltider?
Hur har Sjöbo demensförenings återkommande varningar hanterats?
Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits för att minska sjukfrånvaron inom vård och omsorg?
Hur arbetar kommunen för att behålla erfaren personal och skapa hållbara chefsuppdrag?
Hur säkerställer kommunen att personal och omsorgstagare kan framföra kritik utan oro för negativa konsekvenser?
Det här är inte ett problem längst ned i organisationen
Det började med att Ingrid frågade varför hon inte fick äta i matsalen. Men frågan visade sig handla om betydligt mer än var en måltid serveras. Den handlar om ensamhet och gemenskap, om genomförandeplaner och dokumentation, om arbetsbelastning, sjukfrånvaro och personalomsättning och om skillnaden mellan självbestämmande på papperet och självbestämmande i verkligheten.
Vi kan inte utifrån det material vi har slå fast att varje uppgift är korrekt eller att alla problem har samma orsak. Men signalerna är för många och för samstämmiga för att behandlas som en rad enskilda missförstånd.
Äldre, anhöriga, personer med insyn, Sjöbo demensförening, Socialstyrelsens undersökningar och Arbetsmiljöverkets inspektion pekar från olika håll mot problem som kommunen måste ta på större allvar. Det räcker inte att säga att många är nöjda. Det räcker inte att hänvisa till personcentrering. Och det räcker inte att byta chef, rekrytera nya medarbetare och fortsätta med samma organisation.
Personcentrerad omsorg börjar inte med organisationens behov. Den börjar med människan. En hållbar arbetsmiljö bygger inte på att personalen springer fortare eller stannar kvar tills de själva blir sjuka. Den bygger på att arbetsgivaren skapar rimliga villkor för att göra ett professionellt arbete.
När både äldre och personal drabbas är det inte rimligt att leta efter syndabockar längst ned i organisationen. Då måste förvaltningsledningen och den politiska ledningen ta ansvar för det system de leder.
Frågan är inte om Ingrid kräver för mycket.
Frågan är varför Sjöbo kommun ger henne mindre självbestämmande än hon har rätt till.
Så har vi arbetat
Granskningen bygger på Ystads Allehandas reportage den 13 april
2026, Vänsterpartiet Sjöbos samtal med Ingrid och Ulla den 8 maj,
kommunala dokument, Socialstyrelsens undersökningar,
Arbetsmiljöverkets inspektion samt uppgifter från Sjöbo
demensförening och personer med insyn i äldreomsorgen.
Vi skiljer mellan verifierade dokumentuppgifter, uppgifter som
offentliga aktörer står bakom och information som lämnats under
förutsättning att källorna inte kan identifieras. Uppgifter från
skyddade källor återges försiktigt och utan detaljer som kan avslöja
vem som lämnat dem.
Hör av dig
Har du erfarenheter av äldreomsorgen i Sjöbo?
Arbetar du i verksamheten, är du anhörig eller bor du själv på ett av kommunens boenden? Hör gärna av dig om sådant som fungerar bra eller sådant som behöver förändras. Vi är försiktiga med uppgifter som kan identifiera personer och publicerar inte information om våra källor utan deras medgivande.
Nästan fyra miljoner till Zandaka utan upphandling
I juni 2025 avslöjade Ystads Allehanda att Sjöbo Elnäts vd Kenneth
Lindholm på eget initiativ hade beslutat om sponsring som stred mot
bolagets interna regler. En del av sponsringen hade gått till
föreningar som han själv hade kopplingar till, samtidigt som styrelsen
uppgav att den inte hade haft tillräcklig insyn i besluten.
Lindholm stängdes av från arbetet och valde kort därefter att säga upp
sig. Enligt kommunen stod han därefter till bolagets förfogande under
sin sex månader långa uppsägningstid. Det som först såg ut som en
fråga om felaktig sponsring växte snabbt, och ju mer Sjöbo Elnät
granskades, desto fler problem kom fram.
Det handlade bland annat om brister i styrning, intern kontroll,
dokumentation, inköp och hanteringen av bolagets resurser. Mitt i
detta återkom ett konsultföretag i handlingarna: Zandaka AB, som under
flera år hade anlitats för arbete med ledarskap, organisation,
strategi, ekonomi, arbetsmiljö och företagskultur inom Sjöbo Elnät
och andra delar av kommunkoncernen.
Vänsterpartiet Sjöbo började därför begära ut fakturor, avtal,
uppdragsbeskrivningar och upphandlingsunderlag. När vi hade gått
igenom materialet kontaktade vi Ystads Allehanda, som redan hade en
pågående granskning av Sjöbo Elnät. Tidningen kontrollerade
uppgifterna, intervjuade ansvariga och kunde i en
artikel i november 2025
visa hur omfattande samarbetet med Zandaka hade blivit.
Totalt hade Sjöbo kommun och de kommunala bolagen betalat omkring 3,84 miljoner kronor exklusive moms till Zandaka,
vilket motsvarar 4 804 938 kronor inklusive moms. Någon upphandling
hade inte genomförts.
3,84 miljoner
kronor exklusive moms betalades till Zandaka av Sjöbo kommun och
de kommunala bolagen mellan 2022 och 2025.
En av fakturorna från Zandaka till Sjöbo Elnät. Fakturan omfattar
bland annat en workshop för 80 000 kronor och 24 timmars
förberedelser och material för 44 400 kronor. Beloppen är
exklusive moms.
Från en workshop till ett långvarigt samarbete
Samarbetet började i januari 2022, då Sjöbohems vd Morgan Johnsson
anlitade Zandaka för en workshop som kostade 12 500 kronor. Det var
ett mindre och avgränsat uppdrag, men därefter fick företaget
ytterligare uppdrag och samarbetet växte till att omfatta Sjöbohem,
Sjöbo Elnät, Sjöbo Elnät Service och Sjöbo kommun.
Zandaka anlitades bland annat för mentorskap, strategi och
affärsutveckling, projektledning, rådgivning, teamutveckling,
medarbetarundersökningar, värdegrundsarbete, kundintervjuer,
kommunikation, Linkedin-utbildning och medieträning. Uppdragen hade
namn som Strategiloopen, Kundresan, Den goda arbetsplatsen och Code of
conduct.
Det som hade börjat med en workshop utvecklades alltså till ett
omfattande konsultsamarbete som pågick under flera år och omfattade
flera delar av kommunkoncernen.
Sjöbo Elnät betalade mest
Sjöbo Elnät och Sjöbo Elnät Service stod för den största delen av
kostnaden. Mellan februari 2022 och juni 2025 betalade bolagen omkring 2,88 miljoner kronor exklusive moms till Zandaka,
motsvarande 3 600 402 kronor inklusive moms. Uppdragen handlade
bland annat om mentorskap, utveckling av Sjöbo Elnät Service,
projektledning, affärsupplägg, ekonomisk rådgivning, personalhandbok,
medarbetarundersökningar och teamutveckling.
Det största arbetet kallades Strategiloopen. Zandaka arbetade då med
bolagets ledningsgrupp, styrelse och ekonomifunktion och fakturerade
löpande för möten, förberedelser, processledning, rådgivning och
grupputveckling. Timpriset låg ofta på 1 850 kronor exklusive moms, och en konsultdag med
workshop kunde kosta 45 000 kronor exklusive moms. I vissa fall deltog
flera konsulter.
Arbetet skulle avslutas med en större kickoff, men den genomfördes
aldrig. När Kenneth Lindholm lämnade bolaget avbröts arbetet, och när
Vänsterpartiet senare begärde ut uppföljningen kunde bolaget inte visa
någon samlad dokumentation av vilka bestående resultat insatserna
hade lett till. Det betyder inte att allt arbete saknade värde, men
när ett kommunalt bolag lägger närmare tre miljoner kronor exklusive
moms på konsulter måste det gå att visa vad man ville uppnå och vad
man faktiskt fick för pengarna.
Sjöbohem betalade omkring 768 000 kronor
Sjöbohem betalade omkring 768 000 kronor exklusive moms till Zandaka, vilket
motsvarar 959 952 kronor inklusive moms. Bakgrunden var bland
annat att kommunen som ägare inte var nöjd med Sjöbohems kommunikation
och samarbete med kommunens verksamheter.
Zandaka fick i uppdrag att intervjua kommunens objektsansvariga och
undersöka vad som fungerade och vad som behövde förbättras. Arbetet
utvecklades senare till ett större värdegrundsarbete under namnet Den
goda arbetsplatsen, där både personal och styrelse deltog i
workshops.
Arbetet resulterade i fem värdeord: Ansvar, Visionära, Glädje, Samarbete och Hållbart.
En av presentationerna från Sjöbohems värdegrundsarbete. Arbetet
resulterade bland annat i värdeorden ansvar, visionära, glädje,
samarbete och hållbart.
Workshop inom Sjöbohems värdegrundsarbete Den goda arbetsplatsen.
I vissa gruppövningar fick deltagarna fundera över vilket djur,
vilken bil och vilken kändis som bäst motsvarade Sjöbohem. Under 2025
skrevs avtal om värdegrundsarbete och kundundersökningar för
sammanlagt 122 000 kronor exklusive moms, men den verkliga
kostnaden för året blev omkring 480 000 kronor exklusive moms, motsvarande cirka 600 000 kronor inklusive moms.
Sjöbohems vd har i efterhand medgett att uppdraget borde ha
upphandlats.
En faktura för Sjöbohems värdegrundsarbete. Den omfattar 50
timmars förberedelser och planering samt två workshopdagar.
Nettobeloppet är 172 500 kronor exklusive moms.
Sjöbohem kunde visa förbättringar
Det finns samtidigt en skillnad mellan Sjöbohem och Sjöbo Elnät.
Sjöbohem kunde visa förbättrade resultat i sina undersökningar, där
betygen för bland annat kommunikation, bemötande och kvalitet på
underhåll hade förbättrats mellan 2023 och 2025.
Det går inte att säkert säga hur stor del av förbättringen som
berodde på Zandakas arbete, men det fanns åtminstone en uppföljning
och resultat som gick att jämföra över tid. På Sjöbo Elnät var
kostnaderna betydligt högre, samtidigt som det saknades en samlad
dokumentation av vad konsultinsatserna hade lett till.
Problemet är därför inte att alla uppdrag var värdelösa. Problemet är
att samarbetet tilläts växa utan upphandling, utan tydliga
kostnadstak och med bristande uppföljning.
Kommunen betalade för workshops och medieträning
Även Sjöbo kommun köpte tjänster av Zandaka. Kommunen betalade
omkring 195 700 kronor exklusive moms, motsvarande 244 584 kronor inklusive moms.
Ett uppdrag gällde kommunens etableringsgrupp. Sex personer deltog i
en workshop från lunch till lunch på Bjärsjölagårds slott, med middag
och övernattning. Den totala fakturan uppgick till 105 757 kronor exklusive moms, motsvarande 132 196 kronor inklusive moms. Av detta avsåg 87 500 kronor exklusive moms Zandakas konsultinsats.
Kommunen betalade också omkring 36 900 kronor exklusive moms, motsvarande 46 138 kronor inklusive moms, för en
kommunikationsworkshop på Hotell Fritiden i Ystad. I januari 2025
höll Zandaka även en halvdagsföreläsning om Linkedin,
varumärkesbyggande och teoretisk medieträning. Den kostade 53 000 kronor exklusive moms, motsvarande 66 250 kronor inklusive moms.
Bild ur Zandakas material för kommunens utbildning i kommunikation
och teoretisk medieträning. Insatsen kostade 53 000 kronor
exklusive moms.
Kommunens företrädare har uppgett att utbildningarna var användbara.
Det kan de ha varit, men även användbara tjänster måste köpas in
enligt reglerna och till ett pris som går att motivera.
Kommunledningen kände inte till den samlade kostnaden
När Ystads Allehanda berättade för kommundirektören Karina Hansson
hur mycket kommunen och bolagen tillsammans hade betalat till
Zandaka reagerade hon på omfattningen. Kommunledningen kände till att
Zandaka användes, men inte hur stora de samlade kostnaderna hade
blivit.
Det är en viktig del av granskningen. Kommunstyrelsen har ansvar för
uppsikten över de kommunala bolagen, men trots det kunde samma
konsultföretag få uppdrag för miljontals kronor utan att den högsta
ledningen hade en samlad bild av omfattningen.
Ingen upphandling genomfördes
Offentliga inköp ska som huvudregel konkurrensutsättas. Syftet är att
skattepengar ska användas effektivt och att flera leverantörer ska få
möjlighet att lämna anbud. Liknande återkommande inköp ska dessutom
räknas samman. Man kan därför inte betrakta varje faktura som ett
fristående mindre uppdrag om det i praktiken handlar om ett
långvarigt och sammanhängande behov.
Sjöbo kommuns egna regler angav också att tre dokumenterade anbud
skulle tas in vid inköp över 100 000 kronor exklusive moms. Det hade inte gjorts.
När kommunrevisionen senare granskade upphandling, inköp och
avtalsuppföljning användes Zandaka som ett exempel på de brister som
fanns. Granskningen visade att inköpen stred mot
upphandlingsreglerna.
Sjöbo Elnät fick underkänt på samtliga fyra områden som granskades.
Kommunstyrelsen och tekniska nämnden bedömdes bara delvis uppfylla
kraven. Sjöbohem klarade sig bättre, men även där hade
inköpsreglerna inte följts i fallet Zandaka.
Omkring 2 700 kronor om dagen
Den totala kostnaden på omkring 3,84 miljoner kronor exklusive moms motsvarar i
genomsnitt ungefär:
2 700 kronor per kalenderdag
18 900 kronor per vecka
82 000 kronor per månad
nästan en miljon kronor per år
Beräkningen utgår från perioden januari 2022 till november 2025.
Pengarna betalades förstås inte ut jämnt varje dag, men genomsnittet
visar hur omfattande samarbetet var.
Frågan togs upp politiskt
Vänsterpartiets arbete slutade inte när materialet hade lämnats
vidare till Ystads Allehanda. Lucas Lennartsson och Nicke Olofsson
tog upp konsultköpen i kommunfullmäktige och ställde frågor om hur
kostnaderna hade kunnat växa så kraftigt, varför någon upphandling
inte hade skett och varför kommunstyrelsen inte hade haft bättre
kontroll.
De tog också upp Sjöbohems kostnader för värdegrundsarbetet och
frågan om kommunen hade kunnat använda mer av sin egen kompetens i
stället för att köpa in externa tjänster.
Vad granskningen visar
Granskningen visar hur ett mindre konsultuppdrag kunde växa under
flera år. Samma företag fick återkommande nya uppdrag, kostnaderna
blev betydligt högre än vad de första avtalen gav intryck av och
någon upphandling genomfördes inte. Kommunledningen saknade
samtidigt en samlad överblick, och på det bolag som betalade mest
saknades en tydlig dokumentation av vad arbetet hade lett till.
Sensmoralen är ganska enkel. När kommunen eller ett kommunalt bolag
köper konsulttjänster måste det vara tydligt vad man köper, varför
man gör det och vad man vill uppnå. Det måste också gå att följa
upp om arbetet faktiskt gav något. Granskningen visar därför
behovet av större transparens och bättre kontroll över hur
skattepengar används.
Fredsloppet återvänder till Sjöbo efter förra årets välbesökta
och glädjefyllda lopp.
Förra året samlades barn och vuxna för att springa, gå, heja och
umgås. Uppslutningen blev god och dagen fylldes av rörelse, glädje
och gemenskap. I år gör vi det igen.
Fredsloppet är öppet för alla. Du kan tävla med tidtagning, ta en
lugn promenad, låta barnen delta eller komma förbi och heja vid
målgången.
Spring, gå eller heja för fred
Fredsloppet handlar inte bara om löpning. Vi samlas för fred,
solidaritet och gemenskap. Det spelar ingen roll hur fort du tar
dig runt. Det viktiga är att vi gör det tillsammans.
Välj det lopp som passar dig
”Milen”, 8,8 kilometer
Lopp med tidtagning för både vuxna och ungdomar.
5 kilometer
Lopp med tidtagning för både vuxna och ungdomar.
Promenad, 2,2 kilometer
Ett lugnare alternativ för dig som hellre vill gå.
Barnlopp, 1,2 kilometer
Ett eget lopp för barn. Vid målgång väntar medalj och stort jubel.
Tider under dagen
11.00
Incheckningen öppnar.
11.45
Incheckningen stänger.
12.00
Start för ”Milen” på 8,8 kilometer och loppet på 5 kilometer.
12.10
Start för barnloppet på 1,2 kilometer.
12.30
Start för promenaden på 2,2 kilometer.
13.30
Prisutdelning för ”Milen” och 5-kilometersloppet.
Vänsterpartiet Sjöbo är medarrangör och finns på plats under dagen.
Kom gärna fram och prata med oss om fred och internationell solidaritet,
men också om valet och de frågor som är viktiga här i Sjöbo kommun.
Fortsättning på Nya torg
Efterfest med pizza, freeshopping och musik
När Fredsloppet är avslutat fortsätter dagen på Nya torg i Sjöbo.
Mellan 16.00 och 20.00 blir det pizza, freeshopping, musik och
gemenskap.
Kom själv, ta med familjen eller samla några vänner. Varmt välkommen
till en dag fylld av rörelse, samtal och glädje.
Kom och ät pizza, träffa människor och prata om vilket Sjöbo du vill leva i.
Pizza Socialista är en öppen kväll med mat, samtal och gemenskap på
Nya torg i Sjöbo. Du behöver inte vara medlem i Vänsterpartiet och du
behöver inte kunna något om kommunpolitik. Kom som du är och stanna så
länge du vill.
Under kvällen finns våra lokala kandidater på plats. Du kan prata med
oss om skolan, äldreomsorgen, kollektivtrafiken, bostäderna eller något
annat som är viktigt för dig.
Pizza och politik utan långa tal
Det här är inte ett formellt politiskt möte. Det är en kväll för
samtal, frågor och idéer över en bit pizza.
Det går också bra att bara komma förbi, äta något och säga hej.
Varmt välkommen till Nya torg.
Kom och träffa Vänsterpartiet Sjöbo under Stora loppisdagen i Blentarp.
Vi finns på plats under dagen för att lyssna på dina tankar och prata
om hur vi tillsammans kan bygga ett starkare och mer rättvist Sjöbo.
Du kan prata med oss om skolan, äldreomsorgen, kollektivtrafiken,
bostäderna eller något annat som är viktigt för dig. Du behöver inte
ha en färdig fråga eller känna till kommunpolitiken. Det går lika bra
att bara komma förbi och säga hej.
Vad vill du förändra i Blentarp?
Vi vill gärna höra vad som fungerar, vad som saknas och vad kommunen
borde göra bättre i Blentarp och resten av Sjöbo kommun.
Under dagen kan du också få information om Vänsterpartiets politik,
våra kandidater och hur du kan hjälpa till i valrörelsen.
Färsingaskolan i Sjöbo, där sex klasser i blivande årskurs åtta enligt uppgifter planeras att bli fem.
I samband med att Vänsterpartiet Sjöbo deltog på ”Politikertorget” under Sjöbo marknad den 16 och 17 juli framkom det att det finns planer på att minska antalet klasser i årskurs åtta på Färsingaskolan.
Sex klasser ska enligt uppgifterna bli fem. Det innebär att klassernas storlek ökar till över 30 elever.
Uppgifterna kom från flera vårdnadshavare som besökte oss på marknaden. Personal har också bekräftat planerna.
Det här sker samtidigt som Färsingaskolan, efter flera år med svaga skolresultat, har visat en försiktig förbättring. Det borde vara ett läge där kommunen bygger vidare på det som fungerar. Inte ett läge där elevernas tillgång till sina lärare minskar.
Vänsterpartiet Sjöbos gruppledare Lucas Lennartsson är själv lärare. Han ser tydliga risker med större klasser.
Lucas Lennartsson, gruppledare för Vänsterpartiet Sjöbo och lärare
Vi vet att stora klasser innebär risker, särskilt för elever som behöver extra stöd, tydlighet eller mer kontakt med läraren. Ju fler elever som finns i klassrummet, desto svårare blir det att hinna se varje elev.
Klasstorleken avgör inte ensam hur bra en skola fungerar. Lärarnas kompetens, undervisningens kvalitet, tillgången till stödresurser och skolans organisation har också stor betydelse.
Men det betyder inte att klasstorleken saknar betydelse.
Stora klasser innebär konkreta risker
Forskning pekar på att större klasser kan innebära mindre individuell uppmärksamhet, mer tid som går åt till störningar och sämre möjligheter att upptäcka vilka elever som inte hänger med. Elever som behöver lugn, struktur eller extra stöd riskerar att drabbas hårdast.
Klasstorleken avgör inte allt, men den påverkar lärarens möjligheter att skapa studiero, följa elevernas utveckling och sätta in stöd i tid. Det är svårt att förstå hur klasser med över 30 elever skulle förbättra de förutsättningarna, säger Lucas Lennartsson.
Större klasser påverkar också lärarnas arbetsmiljö. Fler elever innebär fler relationer att bygga, fler behov att möta, fler arbeten att bedöma och mindre tid för återkoppling till varje elev.
Vi kan inte kräva bättre skolresultat och samtidigt ge lärarna sämre möjligheter att göra sitt arbete.
Styret måste redovisa hur förändringen ska kompenseras
Kommunstyret med Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet behöver därför svara på hur förändringen ska kompenseras.
Blir det fler lärare i undervisningen? Mer undervisning i mindre grupper? Fler speciallärare? Fler vuxna under de lektioner där behoven är störst?
Finns ingen sådan förstärkning är förändringen i praktiken en nedskärning av elevernas tillgång till sina lärare.
Vänsterpartiet Sjöbos utgångspunkt är tydlig: Sjöbo kommun ska inte planera för ordinarie klasser med över 30 elever.
Sjöbo har råd att satsa på en bra skola. Att slå ihop sex klasser till fem är ett politiskt val, inte en nödvändighet, säger Lucas Lennartsson.
Källor: OECD om klasstorlek och elev-lärarkvot, PISA 2015, TALIS 2018 och Education at a Glance 2025. Forskning av bland andra Blatchford med flera samt Fredriksson, Öckert och Oosterbeek.
Samtal med besökare på Politikertorget under Sjöbo marknad.
Under Sjöbo marknad deltog Vänsterpartiet Sjöbo på Politikertorget tillsammans med sju andra partier.
Vi vill tacka alla medlemmar och sympatisörer som hjälpte till under dagen. Ett stort tack också till alla som besökte vårt tält, ställde frågor, delade med sig av synpunkter och berättade vad ni tycker behöver förändras i kommunen.
På vår anslagstavla fick besökarna svara på frågan: ”Sjöbo kan bättre. Vad ska vi göra?” Bland förslagen fanns att plocka bort minutstyrningen inom äldreomsorg, fler lärare, mindre klasser, hundbadplats, bättre kollektivtrafik och ett stopp för nedskärningarna i skolan.
Det är genom sådana samtal som lokal politik blir bättre. Vi tar med oss era synpunkter i vårt fortsatta arbete inför valet.
Tack för två varma, intensiva och givande marknadsdagar
