Klimat och miljö

Klimatomställningen måste fungera i människors vardag

Sjöbo är en stor landsbygdskommun med långa avstånd mellan hem, arbete, skola, handel och fritidsaktiviteter. Bilen är därför ofta nödvändig. Det är inte rimligt att skuldbelägga människor för att de använder det transportsätt som samhällsplaneringen gjort dem beroende av.

Koladas nyckeltal visar hur starkt bilberoendet är. Sjöbo hade 616 personbilar per 1 000 invånare 2025, jämfört med 475 i riket. Den genomsnittliga körsträckan var omkring 871 mil per invånare i den senaste redovisningen, medan rikets nivå var omkring 625 mil. Bara drygt 41 procent av Sjöbos befolkning bodde kollektivtrafiknära, jämfört med omkring 81 procent i landet.

Konsumtionskompassen ger en liknande bild. Sjöbohushållens samlade konsumtionsutsläpp ligger inte dramatiskt över andra kommuners, men utsläppen från bilkörning är högre. Samtidigt ligger utsläppen från exempelvis flygresor lägre. Det visar att Sjöbos stora transportutmaning framför allt är kopplad till vardagsresor, avstånd och brist på alternativ.

Vänsterpartiets slutsats är att klimatomställningen måste byggas genom bättre lösningar, inte genom moraliserande. Vi vill utveckla kollektivtrafiken, permanenta och förbättra Skåneflex och bygga säkra gång- och cykelvägar. Skåneflex är en form av beställningsbar kollektivtrafik som kan komplettera vanliga busslinjer i områden där underlaget är mindre.

Bilen kommer samtidigt att vara viktig under lång tid. Därför måste det bli lättare att köra fossilfritt. Laddinfrastruktur betyder att det finns tillräckligt med laddplatser vid bostäder, arbetsplatser, handel, pendlarparkeringar och andra platser där människor faktiskt vistas. Kommunen ska underlätta utbyggnaden och se till att den inte begränsas till Sjöbo tätort.

Sjöbo har betydligt fler elbilar och laddhybrider än för några år sedan, men kommunens offentliga laddmöjligheter har inte vuxit i samma takt. I en landsbygdskommun är en snabbare utbyggnad av laddning en nödvändig del av en rättvis klimatomställning.

Miljömål måste påverka verkliga beslut

Kommunens miljöprogram Hållbart Sjöbo 2034 delar arbetet i tre områden: hållbara samhällen, hållbar mark- och vattenanvändning samt hållbar produktion och konsumtion. Där finns mål för bland annat transporter, klimatanpassning, grönområden, biologisk mångfald, dricksvatten, lantbruk, avfall och energi.

Det är en bra grund. Men ett mål får betydelse först när det påverkar hur kommunen använder sina pengar, bygger nya lokaler, köper varor, sköter sin mark och planerar nya bostadsområden. Miljöarbetet får inte bli något som ligger i ett separat dokument samtidigt som andra beslut går i motsatt riktning.

Aktuell Hållbarhets kommunrankning visar att Sjöbo förbättrade sin placering från plats 220 år 2024 till plats 127 år 2025. Förbättringen är positiv och rankningen uppmärksammar bland annat arbete med klimatanpassning, energieffektivisering och klimatpåverkan från mat.

Samtidigt pekar rankningen på tydliga luckor. Sjöbo kunde bland annat inte redovisa en samlad strategi för utfasning av fossila bränslen, ett systematiskt arbete med ekosystemtjänster vid exploatering eller klimatgränser för kommunens nya byggnader. Kommunen redovisade inte heller ett systematiskt arbete med industriell symbios eller förebyggande av illegal avfallshantering.

Vi vill att större kommunala investeringar ska redovisa hur de påverkar klimat, energianvändning, biologisk mångfald och klimatanpassning. Kommunen ska också beräkna klimatpåverkan när den själv bygger nytt. Det handlar inte bara om energin när byggnaden används, utan också om utsläppen från betong, stål, transporter och andra material under byggandet.

Kommunens upphandlingar är ett annat viktigt verktyg. När Sjöbo köper fordon, byggmaterial, möbler, livsmedel och tjänster används skattebetalarnas pengar för att forma marknaden. Vänsterpartiet vill att kommunen ställer tydliga miljökrav, följer upp att kraven efterlevs och öppet redovisar resultatet.

Sjöbo ska lära av andra kommuner

Kommunen behöver inte utveckla varje metod på egen hand. Det finns redan kommuner som kommit längre med fossilfria fordon, energieffektiva fastigheter, klimatsmart byggande, naturbaserade lösningar, återbruk och hållbar upphandling.

Vänsterpartiet vill därför att Sjöbo ansöker om medlemskap i Klimatkommunerna. Det är ett nätverk för kommuner och regioner som arbetar aktivt med att minska utsläppen. Genom nätverksträffar, projekt och kunskapsutbyte kan Sjöbo få tillgång till praktiska erfarenheter och verktyg från andra delar av landet.

Vi vill också att Sjöbo ansöker om medlemskap i Sveriges Ekokommuner. Det nätverket arbetar bredare med ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Medlemmarna följer gemensamma nyckeltal och utbyter erfarenheter om bland annat natur, energi, avfall, transporter, livsmedel och hållbar samhällsplanering.

Medlemskapen ska inte vara symboliska. Kommunen ska utse ansvariga politiker och tjänstepersoner, använda nätverkens kunskap i budget och planering och varje år redovisa vilka åtgärder och resultat samarbetet har bidragit till.

Skydda naturen och utveckla Storkriket

Sjöbo har några av Skånes mest värdefulla naturmiljöer. Här finns bland annat Vombsjösänkan, Fyledalen, Snogeholm, Verkeån och stora delar av det öppna odlingslandskap som präglar kommunen. Naturen är viktig för växter och djur, men också för rekreation, turism, folkhälsa och kommunens attraktivitet.

Storkriket är ett biosfärområde som omfattar delar av Sjöbo, Lund och Eslöv. Ett biosfärområde är inte ett enda stort naturreservat där människor och verksamheter stängs ute. Det är ett område där kommuner, markägare, lantbrukare, forskare, företag och föreningar tillsammans prövar hur naturvård kan förenas med ett levande lokalsamhälle.

För Vänsterpartiet ska Storkriket vara början på ett långsiktigt arbete, inte bara ett namn eller en logotyp. Biosfärområdet kan ge Sjöbo nya möjligheter till forskning, naturvård, hållbart lantbruk, utbildning och besöksnäring. Hasslemölla kan utvecklas till ett centrum där människor får kunskap om områdets natur, vatten, jordbruk och kulturhistoria.

Kolada visar att omkring 3,6 procent av Sjöbos yta är formellt skyddad natur, jämfört med cirka 12 procent i riket. Det betyder inte att resten av kommunens natur saknar värden. Många viktiga skogar, betesmarker, våtmarker och gröna stråk saknar ett formellt skydd. Men siffrorna visar att kommunen behöver vara varsam när mark tas i anspråk.

Vänsterpartiet vill skydda särskilt värdefulla naturmiljöer och skapa sammanhängande gröna stråk där växter och djur kan sprida sig. Kommunens skogar, parker, vägkanter och andra grönytor ska skötas så att de gynnar biologisk mångfald. Det kan handla om blommande ängar, mer död ved, faunadepåer, fler inhemska träd och mindre intensiv klippning där det är lämpligt.

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar är avgörande för både vilda växter och matproduktion. Kommunen kan skapa fler blommande miljöer och minska användningen av bekämpningsmedel på egen mark. Vi vill också stärka arbetet mot invasiva arter, alltså växter och djur som sprider sig snabbt och tränger undan den naturliga biologiska mångfalden.

Naturen ska vara tillgänglig. Det behövs leder, information, rastplatser och anpassningar som gör att fler barn, äldre och personer med funktionsnedsättning kan ta del av naturen. Ett starkt friluftsliv är både miljöpolitik och folkhälsopolitik.

Vatten är vår viktigaste naturresurs

Sjöbos dricksvatten kommer huvudsakligen från grundvattnet. Grundvatten bildas när regn och smältvatten tränger ner genom marken och samlas i jord- och berglager. Det kan ta lång tid att ersätta och är svårt att rena om det väl har förorenats.

Ett vattenskyddsområde är ett område runt en vattentäkt där särskilda regler minskar risken att bekämpningsmedel, drivmedel, kemikalier eller andra föroreningar når dricksvattnet. Vänsterpartiet vill att alla viktiga kommunala vattentäkter ska ha moderna och tillräckliga skyddsområden.

Kommunens miljöunderlag och Koladas nyckeltal visar samtidigt stora problem i sjöar och vattendrag. Kolada redovisar att inget av de klassificerade vattendragen och ingen av de klassificerade sjöarna i Sjöbo nådde god ekologisk status i den redovisade bedömningscykeln. Klassningarna görs under fleråriga perioder och ska därför läsas med viss försiktighet, men de visar att vattenmiljön behöver prioriteras.

Övergödning innebär att för mycket näring, framför allt kväve och fosfor, når sjöar och vattendrag. Det kan leda till algblomning, syrebrist och försämrade livsmiljöer för fisk, växter och andra organismer. Näringsämnen kan komma från flera källor, exempelvis jordbruk, enskilda avlopp och dagvatten från bebyggda områden.

Arbetet med bristfälliga enskilda avlopp måste därför fortsätta. Ett dåligt fungerande avlopp kan förorena både grundvatten och närliggande vattendrag. Tillsynen ska vara tydlig och rättssäker, men kommunen ska också ge fastighetsägare begriplig information om vilka krav som gäller och vilka lösningar som är möjliga.

Våtmarker skyddar både naturen och samhället

Våtmarker fungerar som naturens egna vattenmagasin. De håller kvar vatten under torra perioder, bromsar flöden vid kraftiga regn och fångar upp näringsämnen innan de når sjöar och vattendrag. Samtidigt skapar de viktiga livsmiljöer för fåglar, groddjur, insekter och växter.

Sjöbo har redan erfarenhet av att anlägga våtmarker inom bland annat Kävlingeåns avrinningsområde. Vänsterpartiet vill bygga vidare på det arbetet tillsammans med markägare, lantbrukare, vattenråd och grannkommuner.

Klimatförändringarna innebär att Sjöbo behöver förbereda sig för både torka och skyfall. Kommunen ska kartlägga var vatten riskerar att samlas, undvika nybyggnation i olämpliga lägen och använda parker, dammar, träd, gröna tak och öppna dagvattenlösningar för att ta hand om regnvatten.

Ett hållbart lantbruk och en trygg livsmedelsförsörjning

Lantbruket är en grundläggande del av Sjöbos ekonomi, landskap och identitet. Det producerar mat, skapar arbetstillfällen, håller landskapet öppet och bidrar till att värdefulla betesmarker sköts. Ett samhälle som inte kan producera mat blir också mer sårbart i kriser.

Samtidigt visar de geografiska utsläppssiffrorna att jordbruket står för en stor del av Sjöbos växthusgasutsläpp. Det beror bland annat på metan från djurens matsmältning, utsläpp från gödsel och lustgas från odlad mark. Sjöbo får därför högre territoriella utsläpp per invånare än riket.

De geografiska utsläppen ska inte förväxlas med Sjöbobornas privata konsumtion. När mat produceras i Sjöbo men äts någon annanstans bokförs utsläppen ändå i Sjöbo. En jordbrukskommun tar alltså en del av utsläppen för hela samhällets livsmedelsförsörjning.

Vänsterpartiet vill stärka Sjöbos lantbruk och den lokala livsmedelsproduktionen. Lokalt producerad mat minskar sårbarheten, stärker kommunens näringsliv och bidrar till att jordbruksmarken hålls i bruk. Klimatarbetet ska därför ske tillsammans med lantbrukarna genom bättre användning av gödsel och restprodukter, minskat näringsläckage, fler våtmarker, förbättrad jordhälsa, precisionsodling, energieffektivisering och produktion av biogas och annan förnybar energi.

Biogas kan produceras av gödsel, matavfall och andra biologiska restprodukter. När gödsel används till biogas kan både energi produceras och utsläpp av metan minska. Den rötrest som blir kvar kan sedan användas som gödning. Sjöbo har goda förutsättningar att utveckla sådana kretslopp i samarbete med lantbruk och lokala företag.

Produktiv åkermark går inte att återskapa när den väl har byggts bort. Vänsterpartiet vill därför att ny bebyggelse, vägar och större energianläggningar i första hand placeras där värdefull livsmedelsproduktion inte trängs undan.

Kommunens mat ska vara god, hållbar och lokalt förankrad

Kommunen serverar varje dag mat i förskolor, skolor och äldreomsorg. Genom sina inköp kan Sjöbo bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Vi vill att kommunen, inom ramen för upphandlingsreglerna, gör det lättare för mindre och lokala producenter att lämna anbud. Upphandlingar kan delas upp i mindre delar och krav kan ställas på djurskydd, kvalitet, miljöhänsyn och leveranssäkerhet.

Andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter har ökat, men ligger fortfarande lågt. För Vänsterpartiet är ekologiskt viktigt, men det är inte det enda måttet på hållbar mat. Svensk produktion, djurskydd, minskad antibiotikaanvändning, klimatpåverkan, livsmedelsberedskap och möjligheten för lokala företag att delta är också viktiga.

Matsvinn är både ett resursslöseri och en onödig klimatbelastning. Kommunen har minskat svinnet i delar av verksamheten, vilket är positivt. Arbetet ska fortsätta genom bättre planering, anpassade portionsstorlekar och mat som barn, elever och äldre faktiskt vill äta. Att servera billig mat som sedan kastas är varken ekonomiskt eller miljömässigt hållbart.

Lokal energi, robusta system och mindre resursslöseri

Sjöbo har stor potential för lokal energiproduktion. Antalet nätanslutna solcellsanläggningar ökade från 599 år 2022 till 1 228 år 2025. Den installerade effekten ökade under samma period från drygt 22 till nästan 33 megawatt.

Det är en positiv utveckling. Vänsterpartiet vill att solceller i första hand placeras på lämpliga tak, parkeringsytor och redan exploaterad mark. Stora solcellsparker ska inte utan starka skäl tränga undan produktiv åkermark eller värdefull natur.

Kommunens egna fastigheter ska användas bättre. Skolor, äldreboenden, idrottshallar och andra byggnader ska energieffektiviseras och lämpliga tak ska förses med solceller. Energieffektivisering betyder att samma verksamhet kan bedrivas med mindre energianvändning, exempelvis genom bättre isolering, ventilation, belysning och styrning.

Sjöbohem har genom projekt som Hydrobust arbetat med lokal energiproduktion, energieffektiva bostäder och lagring. Det är en viktig inriktning. Kommunala bolag ska inte bara förvalta dagens system, utan bidra till att bygga framtidens.

Sjöbo Elnät har en central roll när fler fordon, värmepumpar, företag och fastigheter elektrifieras. Det räcker inte att producera mer el. Elnätet måste också klara att leverera den när många använder mycket el samtidigt. Det kallas effektbehov. Energilagring och smart styrning kan jämna ut användningen och minska belastningen på nätet.

Vänsterpartiet vill använda det kommunala ägandet för att stärka lokal energiproduktion, lagring, robusthet och rimliga långsiktiga kostnader. Investeringarna ska göras för invånarnas och kommunens bästa, inte för kortsiktig vinst.

Från avfall till resurser

Ett hållbart samhälle kan inte bygga på att råvaror används en gång och sedan kastas. Cirkulär ekonomi betyder att produkter och material används längre genom reparation, återbruk, delning och återvinning.

Sjöbos insamlade kommunala avfall minskade tydligt mellan 2022 och 2023, men andelen som samlades in för materialåtervinning och biologisk behandling minskade samtidigt. Kommunen behöver därför fortsätta minska den totala avfallsmängden och se till att mer av det som ändå blir avfall kan återanvändas eller materialåtervinnas.

Kommunens egna verksamheter ska reparera och återbruka fler möbler, datorer, hjälpmedel och byggmaterial. Vid ombyggnation ska inventarier och material kartläggas innan de slängs. Det som inte längre behövs i en verksamhet kan ofta användas i en annan.

Kommunen kan också hjälpa lokala företag att samarbeta genom så kallad industriell symbios. Det betyder att den enes restprodukt, spillvärme, transport eller överblivna material blir en resurs för någon annan. Det kan minska både kostnader, avfall och klimatpåverkan.

Det här har vi drivit under mandatperioden

Vänsterpartiet Sjöbo har genom motioner, budgetförslag, yrkanden och remissvar arbetat för att göra kommunens klimatpolitik mer konkret, mätbar och långsiktig.

Underlaget bygger på Vänsterpartiets nationella klimat- och miljöpolitik, Vänsterpartiet Sjöbos motioner, budgetförslag, yrkanden och remissvar, Sjöbo kommuns miljömål Hållbart Sjöbo 2034, kommunens miljöunderlag, Koladas nyckeltal, Konsumtionskompassen och Aktuell Hållbarhets kommunrankning.