Ett Sjöbo som fungerar för fler

En bra skola handlar om mer än betyg och statistik. Den formar människors framtid och skapar möjligheter som följer med genom hela livet. Därför är skolan en av kommunens viktigaste investeringar.

För Vänsterpartiet är en jämlik skola grunden för ett jämlikt samhälle. Alla barn ska mötas av kunniga lärare, tydliga förväntningar och stöd innan svårigheterna har vuxit sig stora. Elever ska inte behöva misslyckas först för att få hjälp.

Kvaliteten avgörs i klassrummet

Vi tror inte att skolans kvalitet främst avgörs av nya styrmodeller, omorganisationer eller hur resultaten presenteras. Den avgörs av vad som händer i klassrummet varje dag.

God undervisning kräver behöriga lärare, rimliga klasstorlekar och tid för planering, uppföljning och samarbete. Lärare behöver en närvarande skolledning och arbetsvillkor som gör att erfarna medarbetare väljer att stanna kvar i Sjöbo.

Därför vill vi sätta ett maxtak på 25 elever i grundskolans klasser. Där behoven är störst vill vi stegvis införa tvålärarsystem. Fler lärare i klassrummen ger mer tid till varje elev, bättre studiero och större möjligheter att sätta in stöd tidigt.

Tidigt stöd och en stark elevhälsa

Elever utvecklas olika och behöver olika stöd. Elevhälsan ska därför finnas nära undervisningen och arbeta förebyggande, inte bara rycka in när problemen redan blivit akuta.

Vi vill stärka tillgången till specialpedagogisk, psykologisk och logopedisk kompetens. Lärare och elevhälsa ska kunna arbeta tillsammans kring elevernas behov och följa deras utveckling över tid.

Alla elever ska också få verkliga möjligheter att lära sig simma. Simkunnighet är en kunskapsfråga, men också en fråga om trygghet och säkerhet. Kommunen ska följa upp simkunnigheten och sätta in stöd där det behövs.

Förskolan lägger grunden

Förskolan är ofta barnets första möte med utbildnings- systemet. Små barn behöver närvarande vuxna, trygga relationer, språk, lek och rörelse. Därför vill vi minska barngrupperna och skapa bättre arbetsvillkor för förskolans personal.

Vårt långsiktiga mål är högst 12 barn i grupper för barn mellan ett och tre år och högst 15 barn för barn mellan fyra och fem år.

Vi vill också ha skärmfria förskolor. Digitala verktyg kan vara användbara i många sammanhang, men små barns utveckling behöver i första hand mänsklig kontakt, språkligt samspel, fysisk lek och egen kreativitet.

Skolor och förskolor i hela kommunen

Sjöbo har goda förutsättningar att vara en attraktiv kommun för barnfamiljer. Här finns levande byar, närhet till naturen och mindre verksamheter där barn, personal och vårdnadshavare kan bygga starka relationer.

Därför säger vi nej till nedläggningen av Kompassen i Blentarp. Vi vill utveckla små och trygga skolor och förskolor i hela kommunen och utreda möjligheten att på sikt skapa mindre högstadier i Blentarp och Lövestad.

En skola är mer än en byggnad. Den är en mötesplats, en trygghet för barnfamiljer och en viktig del av bygdens framtid. När skolan försvinner påverkas hela samhället.

Sjöbos kommunala skolor ska vara så bra att familjer aktivt väljer dem. Det uppnår vi inte genom nedskärningar eller större grupper, utan genom långsiktiga investeringar i elever, lärare och skolmiljöer.

Förr eller senare blir de flesta av oss beroende av andra människors stöd. För vissa sker det sent i livet. För andra handlar det om en funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller sjukdom som gör att vardagen kräver stöd.

Oavsett orsaken ska den som behöver kommunens omsorg mötas med respekt, självbestämmande och möjlighet att leva ett så rikt och självständigt liv som möjligt.

Självbestämmande gäller hela livet

Att behöva stöd innebär inte att man förlorar rätten att bestämma över sitt eget liv. Den som bor på ett särskilt boende ska kunna påverka sina måltider, aktiviteter och sin vardag. Den som har stöd enligt LSS ska ha verkligt inflytande över hur stödet utformas.

Genomförandeplaner ska vara levande dokument som bygger på individens önskemål och följs upp tillsammans med den enskilde och, när personen vill det, anhöriga.

Inom LSS behövs stabil bemanning, fungerande kommunikation och meningsfull sysselsättning. Människor ska inte behöva möta ständigt nya stödpersoner eller få sitt liv begränsat därför att organisationen saknar kontinuitet.

Personalen är omsorgens viktigaste resurs

Sjöbo står inför stora förändringar. Antalet äldre ökar och mer avancerad vård flyttas från sjukhusen till människors hem. Samtidigt blir det svårare att rekrytera undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, stödassistenter och chefer.

När resurserna inte räcker ökar ofta styrningen. Scheman, standardiserade arbetssätt och detaljerad bemanningsplanering används för att skapa kontroll. Det är begripligt, men riskerar att förvärra problemen.

När personalens handlingsutrymme minskar och relationen till den enskilde får stå tillbaka för schemateknisk effektivitet blir arbetet mindre attraktivt. Det gör det svårare att rekrytera och behålla erfaren personal.

Från detaljstyrning till tillit

Politiker ska sätta tydliga mål, följa upp kvalitet och säkerställa en ansvarsfull ekonomi. Men den professionella kunskapen måste få större utrymme i vardagen.

Vi vill därför minska detalj- och minutstyrningen och stegvis införa en mer tillitsbaserad styrning. Personalen ska få bättre möjligheter att fatta kloka beslut, samarbeta och anpassa insatserna efter den enskildes behov.

Vi vill också avskaffa samplaneringspassen och ersätta dem med hållbara bemanningslösningar som ger stabilare arbetslag och bättre kontinuitet.

Chefers organisatoriska förutsättningar behöver följas upp. En chef som ansvarar för alltför många medarbetare får svårt att vara närvarande, arbeta förebyggande och ge det stöd som personalen behöver.

En arbetsgivare där människor vill stanna

Sjöbo kommun ska vara en arbetsgivare där människor vill arbeta och stanna kvar. Kostnadsfria arbetsskor ska vara en självklarhet för vård- och omsorgspersonal.

Vi vill också genomföra ett pilotprojekt med 30-timmars arbetsvecka inom en av vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter. Syftet är att undersöka om kortare arbetstid kan minska sjukfrånvaron, förbättra arbetsmiljön och göra det lättare att rekrytera och behålla personal.

Resultatet ska följas upp noggrant. Om försöket ger bättre arbetsmiljö, stabilare bemanning och högre kvalitet vill vi gå vidare i fler verksamheter.

Trygghet, gemenskap och ett innehållsrikt liv

Omsorg handlar inte bara om att få grundläggande behov tillgodosedda. Ett gott liv kräver också gemenskap, aktiviteter och möjlighet att delta i samhället.

Kommunen ska fortsätta utveckla mötesplatser, kulturaktiviteter och samarbete med pensionärsföreningar, funktionsrättsorganisationer, studieförbund och andra delar av civilsamhället.

Trygghet ska inte vara en fråga om privatekonomi. Därför vill vi göra kommunens trygghetslarm avgiftsfria. Tillgången ska avgöras av behov, inte av betalningsförmåga.

En omsorg som lyssnar lär sig

Ingen verksamhet är felfri. Det avgörande är hur problem tas emot och hanteras.

Kritik från brukare, anhöriga och personal ska inte ses som ett hot. Den ska användas för att förbättra verksamheten. Sjöbo demensförening, pensionärsföreningar och funktionsrättsorganisationer ska vara självklara samarbetspartners.

Vi vill införa brukar- och anhörigråd inom vård- och omsorgsverksamheterna och ge personalen större inflytande över hur verksamheten organiseras och utvecklas.

Offentligt anställdas yttrande- och meddelarfrihet ska respekteras. En verksamhet där medarbetare vågar berätta om problem har bättre möjligheter att rätta till dem.

Välfärdsteknik kan öka trygghet och självständighet. Men tekniken ska användas för att frigöra mer tid för mänskliga möten, inte för att ersätta dem.

Bostadspolitik handlar inte bara om hus. Den handlar om vilka människor som kan leva sina liv i Sjöbo och om vilken framtid kommunen vill skapa.

Ett varierat bostadsutbud gör det möjligt för människor att stanna kvar när livet förändras och för nya invånare att flytta hit. Det stärker underlaget för skolor, kollektivtrafik, handel, föreningsliv och lokala företag.

Fler bostäder för livets olika skeden

Sjöbo behöver fler mindre hyresrätter för unga, studenter och ensamstående. Vi behöver också fler tillgängliga bostäder och trygghetsboenden för äldre som vill lämna villan men stanna nära familj, vänner och sitt sociala sammanhang.

När kommunen bygger rätt bostäder skapas flyttkedjor. En äldre person kan flytta till en tillgänglig lägenhet. En barnfamilj kan ta över villan. En ung vuxen kan få sin första bostad.

Med bättre kollektivtrafik och fler mindre hyresrätter kan Sjöbo också bli ett mer attraktivt alternativ för studenter och unga vuxna som arbetar eller studerar i andra delar av Skåne.

Kommunen ska ta en aktiv roll

Kommunen bestämmer hur mark ska användas, äger mark och ansvarar för bostadsförsörjningen. Det är verktyg som behöver användas mer strategiskt.

En stor del av den planerade bostadsutvecklingen ligger på privatägd mark. Det begränsar kommunens möjlighet att påverka både takten och innehållet i byggandet. Därför behöver kommunen arbeta mer aktivt med markförvärv, planering och markanvisningar.

Kommunens bostadsverksamhet ska driva utvecklingen

Kommunens bostadsverksamhet är ett av de viktigaste verktygen för att forma framtidens Sjöbo. Den ska ha ett tydligt samhällsuppdrag och planera utifrån kommunens långsiktiga behov.

Oavsett organisationsform ska bostadsverksamheten styras demokratiskt och användas aktivt för att bygga hyresrätter, skapa flyttkedjor och stärka bostadsförsörjningen i hela kommunen.

Ekonomisk avkastning får inte vara det enda måttet på om en bostadsinvestering är motiverad. Nyttan för kommunen, invånarna och den långsiktiga utvecklingen måste också vägas in.

Hela kommunen ska leva

Bostadsutvecklingen får inte stanna vid centralorten. Vollsjö, Blentarp, Lövestad och andra delar av kommunen behöver också kunna växa.

När fler människor kan bosätta sig i byarna stärks underlaget för skolor, butiker, kollektivtrafik, föreningar och annan lokal service.

Nya bostadsområden ska planeras med grönområden, mötesplatser, gång- och cykelvägar och god tillgänglighet från början. Ett bostadsområde ska inte bara ge människor någonstans att bo. Det ska också skapa förutsättningar för gemenskap och ett fungerande vardagsliv.

Ingen ska stå utan ett hem

Kommunens bostadsansvar gäller också människor som har svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Vräkningar, skulder, psykisk ohälsa och social utsatthet kan snabbt leda till hemlöshet.

Vi vill införa en kommunal nollvision mot hemlöshet och värna de bostadssociala insatserna. Särskilt barnfamiljer ska få tidigt stöd för att undvika vräkning.

Ett hem är inte en belöning för den som klarat sig bra. Det är en grundläggande förutsättning för trygghet, hälsa och möjligheten att förändra sitt liv.

Arbete handlar om mer än lön. Det handlar om frihet, gemenskap, stolthet och möjligheten att påverka sitt eget liv. När fler människor arbetar stärks också den gemensamma välfärden.

Kommunen kan inte ensam skapa alla arbetstillfällen. Men den kan skapa bättre förutsättningar genom utbildning, praktik, lärlingsplatser och samarbete med lokala företag och idéburna verksamheter.

Småföretagen är en motor i Sjöbo

Sjöbo har en stark tradition av småföretagande. Lantbrukare, hantverkare, entreprenörer, serviceföretag, butiker och besöksföretag skapar arbete och håller kommunen levande.

Vi vill ha ett näringsliv med många olika företag och ägarformer. Ett brett näringsliv gör kommunen mindre sårbar och ger fler människor möjlighet att förverkliga sina idéer.

Kooperativ, idéburna verksamheter och arbetsintegrerande sociala företag kan bidra med både arbete och samhällsnytta. Kommunen ska se dem som en naturlig del av näringslivet.

En kommun som är enkel att ha att göra med

Företag ska mötas av en tillgänglig, professionell och rättssäker kommun. Företagslots, företagsbesök, näringslivsråd och samarbetet med NyföretagarCentrum är viktiga och ska fortsätta utvecklas.

Kommunens uppgift är inte att säga ja till allt. Men den ska ge tydliga besked, rimliga handläggningstider och hjälpa företag att förstå vilka krav som gäller.

Upphandlingar som fler kan delta i

Kommunen köper varje år varor och tjänster för stora belopp. Hur upphandlingarna utformas avgör vilka företag som har möjlighet att lämna anbud.

Stora och sammanslagna avtal kan stänga ute mindre företag trots att de har den kompetens som efterfrågas. Därför ska kommunen pröva om större kontrakt kan delas upp när det är förenligt med lagen och verksamhetens behov.

Varje krav i en upphandling ska kunna motiveras. Krav som inte förbättrar kvaliteten eller rättssäkerheten ska inte användas om de i praktiken hindrar mindre företag från att delta.

Kommunen ska arbeta aktivt för att lokala och mindre företag känner till kommande upphandlingar, är registrerade i leverantörsbanken och får verkliga möjligheter att lämna anbud på lika villkor.

Samtidigt ska kommunen ställa höga krav på schysta arbetsvillkor, god arbetsmiljö och kollektivavtalsliknande villkor. Skattepengar ska inte bidra till lönedumpning eller osund konkurrens.

Gröna jobb och lokal beredskap

Klimatomställningen skapar nya möjligheter inom energieffektivisering, förnybar energi, återbruk, hållbart byggande och cirkulär ekonomi.

Lantbruket är en av Sjöbos viktigaste näringar. En starkare svensk livsmedelsproduktion och bättre livsmedelsberedskap skapar möjligheter för lantbrukare, producenter, förädlingsföretag och gårdsbutiker.

Kommunen ska vara en aktiv samarbetspartner i omställningen till ett hållbart jordbruk och arbeta för att lokala livsmedel får bättre möjligheter att nå marknaden.

Sjöbos natur, kulturmiljöer, föreningsliv och återkommande evenemang ger också goda möjligheter att utveckla besöksnäringen. Sjöbo marknad och andra evenemang stärker handeln, skapar arbetstillfällen och gör att fler människor upptäcker kommunen.

Arbete och företagande i hela kommunen

Människor ska kunna bo, arbeta och driva företag i hela Sjöbo kommun. Det kräver fungerande kollektivtrafik, bredband, vägar, service och tillgång till mark och lokaler.

Landsbygdsutveckling handlar inte om att bevara något oföränderligt. Det handlar om att skapa förutsättningar för människor att investera, arbeta och utveckla nya verksamheter där de vill leva.

Sjöbo kommun som arbetsgivare

Kommunens medarbetare får varje dag skolan, omsorgen, socialtjänsten och den tekniska servicen att fungera. Sjöbo ska vara en arbetsgivare där människor vill arbeta och stanna.

Det kräver rimlig arbetsbelastning, kompetensutveckling, närvarande chefer och ett arbetsmiljöarbete där medarbetare, skyddsombud och fackliga organisationer har verkligt inflytande.

En god arbetsmiljö är inte en kostnad vid sidan av verksamheten. Den minskar sjukfrånvaron, stärker kompetensförsörjningen och förbättrar kvaliteten för kommuninvånarna.

Företagande och välfärd har olika uppgifter

Vi välkomnar fler privata företag som vill etablera sig, investera och anställa i Sjöbo. Samtidigt gör vi skillnad mellan en konkurrensutsatt marknad och verksamheter som ansvarar för människors grundläggande behov och rättigheter.

Skola, omsorg, socialtjänst och andra verksamheter där människors grundläggande behov står i centrum ska som huvudregel bedrivas i kommunal regi.

Ett starkt privat näringsliv och en stark offentlig sektor är inte motsatser. Företagen skapar arbete och utveckling. Välfärden ger trygghet, utbildning, infrastruktur och kompetens. Båda behövs för att Sjöbo ska utvecklas.

Sjöbo hålls inte samman av kommungränsen. Kommunen hålls samman av människors möjligheter att resa, arbeta, studera, driva företag och delta i samhällslivet.

Infrastruktur handlar därför om mer än vägar, ledningar och busshållplatser. Den handlar om frihet, jämlikhet och möjligheten att leva ett fungerande vardagsliv i hela kommunen.

Hela kommunen ska kunna leva

Sjöbo består av en stark centralort och många levande byar och mindre orter. Vollsjö, Lövestad, Blentarp, Sövde, Bjärsjölagård och kommunens övriga delar är inte bilagor till centralorten. De är en del av Sjöbo.

Den som väljer att bo utanför centralorten ska inte behöva välja bort arbete, service, utbildning eller ett aktivt fritidsliv. Därför behöver kommunen investera långsiktigt i kollektivtrafik, vägar, vatten och avlopp, bredband och annan grundläggande infrastruktur.

Alla orter behöver inte utvecklas på samma sätt. Men alla delar av kommunen ska få rimliga förutsättningar att utvecklas utifrån sina behov och styrkor.

Bilen ska vara ett val, inte ett tvång

Sjöbo är en landsbygdskommun. Bilen kommer även i framtiden att vara viktig för många människor. Men den ska inte vara det enda alternativet.

I dag börjar de tidiga bussförbindelserna för sent från flera delar av kommunen. Kvälls- och helgtrafiken är otillräcklig och resor mellan byarna och centralorten kan vara svårare än resor ut ur kommunen.

Det begränsar människors möjlighet att ta arbeten med tidiga, sena eller varierande arbetstider. Det gör ungdomar beroende av att bli skjutsade och försvårar för äldre att ta sig till vård, handel och mötesplatser.

Kollektivtrafiken är Region Skånes ansvar. Det betyder inte att Sjöbo kommun ska vara passiv. Kommunen ska samla in invånarnas behov, föra fram tydliga krav och vara en uthållig pådrivare gentemot regionen.

Skåneflex ska permanentas och utvecklas

Skåneflex har förbättrat resmöjligheterna för människor som bor där den ordinarie kollektivtrafiken är svag. Försöket visar att mer flexibel kollektivtrafik kan vara en viktig del av lösningen i en landsbygdskommun.

Vi vill att Sjöbo kommun verkar för att Skåneflex blir permanent och successivt byggs ut. Tjänsten ska komplettera den ordinarie kollektivtrafiken, inte användas som skäl för att dra in fungerande busslinjer.

Vi vill också se fler avgångar som är anpassade efter arbets-, studie- och fritidsresor. Tidiga morgnar, kvällar och helger måste fungera bättre.

Fler linjer bör gå genom Sjöbo tätort och få hållplatser närmare bostäder, arbetsplatser, skolor och service. Man ska inte behöva ta bilen till busstationen för att kunna resa kollektivt.

Barn och unga ska kunna ta sig fram

Ungdomars rörelsefrihet får inte vara helt beroende av föräldrarnas tid, ekonomi eller möjlighet att köra bil. Det ska gå att ta sig till skolan, träningen, fritidsgården, vänner och aktiviteter även från kommunens byar.

Kommunen ska därför särskilt kartlägga barns och ungas resbehov och använda resultatet i dialogen med Region Skåne. Skolskjuts, linjetrafik och flexibla lösningar behöver ses som delar av ett sammanhängande system.

Trygga vägar för gående och cyklister

Barn ska kunna gå eller cykla till skolan på säkra vägar. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna röra sig tryggt i offentliga miljöer.

Kommunens gång- och cykelvägar behöver byggas ihop. En cykelväg ska inte sluta tvärt och tvinga barn ut i en hårt trafikerad miljö.

Vi vill prioritera trygga och upplysta skolvägar och säkra förbindelser mellan bostadsområden, skolor, idrottsanläggningar, mötesplatser och busshållplatser.

Infrastruktur som håller över tid

Kommunen behöver investera i vatten- och avloppsnäten innan akuta problem uppstår. Den digitala infrastrukturen ska hålla hög kvalitet även på landsbygden. Möjligheten att arbeta, studera och driva företag ska inte avgöras av postnumret.

Kommunen ska också skapa goda förutsättningar för laddinfrastruktur och klimatanpassa vägar, fastigheter och tekniska system för att bättre klara skyfall, torka, värme och andra konsekvenser av ett förändrat klimat.

Infrastruktur är inte en kostnad vid sidan av välfärden. Det är en förutsättning för att skolan, omsorgen, arbetsmarknaden och vardagslivet ska fungera i hela Sjöbo kommun.

Ett samhälle byggs inte bara av bostäder, vägar och kommunal service. Det byggs också av mötesplatser, berättelser, skapande och möjligheten att känna delaktighet.

Kultur är därför inte en lyx eller ett särintresse. Den är en del av välfärden, demokratin och människors möjlighet att leva ett rikt liv.

Ett starkt kulturliv att bygga vidare på

Sjöbo har bibliotek på flera orter, en uppskattad kulturskola, Flora biografteater, Sjöbo konsthall, Elfstrands krukmakeri och ett aktivt föreningsliv. Genom Kulturspåret och Skapande skola får barn möta kultur under sin skoltid.

Det är verksamheter att vara stolt över. Nästa steg är att göra kulturen mer tillgänglig och skapa bättre möjligheter för invånarna att själva ta initiativ.

Sjöbo är en geografiskt stor kommun. Tillgången till kultur och lokaler ser därför olika ut beroende på var man bor. Kulturen måste finnas nära människor och inte koncentreras till en enda byggnad eller till centralorten.

En avgiftsfri kulturskola

Familjens ekonomi ska inte avgöra om ett barn får lära sig spela ett instrument, dansa, spela teater eller utveckla sitt skapande.

Vi vill därför göra Kulturskolan helt avgiftsfri. Samtidigt behöver verksamheten stegvis byggas ut så att ökad efterfrågan inte bara leder till längre köer.

Kulturskolan ska också kunna bedriva verksamhet på fler platser och samarbeta med skolor, bibliotek och föreningar i kommunens byar.

Ett kulturcenter som samlar och möjliggör

Vi vill utreda och stegvis utveckla ett öppet kulturcenter i befintliga eller andra lämpliga lokaler. Det ska inte vara ett dyrt prestigeprojekt, utan en praktisk mötesplats som fyller verkliga behov.

Där ska kunna finnas kulturskola, replokaler, mindre scener, ateljéer, workshops, föreläsningar, filmvisningar och föreningsverksamhet.

Kulturcentret ska vara ett nav som samordnar och stödjer kulturlivet. Det ska inte ersätta Flora, biblioteken, skolorna, bygdegårdarna eller föreningslokalerna.

Flora ska fortsätta utvecklas som biograf, scen och publik mötesplats. Ett framtida aktivitetshus i den gamla simhallen ska främst ge plats åt ungdomar, fritidsverksamhet, spontan aktivitet och föreningsliv. Verksamheterna ska komplettera varandra och använda kommunens lokaler klokt.

Kulturen ska växa underifrån

Kommunens uppgift är inte att avgöra vilken kultur som är fin eller värdefull. Musik, teater, dans, litteratur och konst är självklara delar av kulturlivet. Det är också film, spel, poddar, epa-kultur, hantverk och andra uttryck som människor själva skapar.

Unga ska få större möjligheter att arrangera konserter, LAN, utställningar, filmvisningar, föreläsningar och andra projekt. Kommunen ska bidra med lokaler, stöd och tydliga kontaktvägar, men låta de unga forma innehållet.

Lokala föreningar, arrangörer och kulturutövare ska mötas av en kommun som är enkel att samarbeta med. Kommunens lokaler ska vara lättare att boka och använda.

Kultur i hela Sjöbo

Kultur ska inte flyttas från byarna till centralorten. Genom samarbete med bibliotek, skolor, bygdegårdar, äldreboenden och föreningar kan fler arrangemang och aktiviteter genomföras i Vollsjö, Blentarp, Lövestad och andra delar av kommunen.

Kommunen ska stödja turnerande verksamhet, lokala arrangörer och kulturprojekt som når människor nära deras bostadsort.

Kultur stärker hälsa och gemenskap

Kultur motverkar ensamhet, skapar mening och ger människor möjlighet att mötas över generationsgränser. Därför vill vi använda kultur mer aktivt inom äldreomsorgen och utveckla samarbetet med föreningar, studieförbund och lokala kulturutövare.

Offentlig konst, väl utformade mötesplatser och levande centrum- och bymiljöer gör kommunen mer trivsam. Ett rikt kulturliv stärker också Sjöbos attraktionskraft och ger fler skäl att besöka, bo och verka här.

Sjöbo har skogar, sjöar, våtmarker, odlingslandskap och några av Skånes mest värdefulla naturområden. Vombsjösänkan, Fyledalen, Snogeholm och Verkeån är en del av vårt gemensamma arv.

När Storkriket blev biosfärområde fick Sjöbo och omkringliggande kommuner ett internationellt erkännande för sina natur- och kulturvärden. Utnämningen ger möjligheter att förena naturvård, forskning, jordbruk, företagande och friluftsliv.

Från miljömål till verkliga resultat

Sjöbo har miljömål och flera goda projekt. Kommunen arbetar med energieffektivisering, vattenvård, klimatanpassning, minskat matsvinn och biologisk mångfald.

Men planer och enskilda projekt räcker inte. Klimatperspektivet väger fortfarande för lätt när investeringar, markanvändning och samhällsplanering beslutas. Uppföljningen behöver bli tydligare och mer samlad.

Vi vill därför införa en kommunal klimatbudget och en långsiktig färdplan mot klimatneutralitet med tydliga delmål. Resultaten ska redovisas öppet varje år.

Klimat- och miljöperspektivet ska finnas med i investeringar, upphandlingar, fysisk planering och kommunens löpande verksamhet.

Naturen är en förutsättning för samhället

Klimatförändringarna leder till längre torrperioder, kraftigare skyfall och större påfrestningar på jordbruk, vattenförsörjning, sjöar och vattendrag.

Samtidigt minskar den biologiska mångfalden när livsmiljöer försvinner och pollinatörer blir färre. Biologisk mångfald är inte bara en fråga för naturintresserade. Den är nödvändig för jordbruket, livsmedelsförsörjningen och fungerande ekosystem.

Kommunen ska fortsätta utveckla blommande ängar, pollinatörsvänliga miljöer, trädplantering, faunadepåer och andra naturvårdsinsatser. Värdefulla naturområden ska skyddas och skötas långsiktigt.

Parker och tätortsnära natur ska utvecklas så att de stärker både människors hälsa och den biologiska mångfalden.

Vattnet kräver långsiktigt ansvar

Tillgången till rent vatten kan inte tas för given. Kommunen behöver fortsätta arbetet med vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag och återställa våtmarker som håller kvar vatten, minskar översvämningsrisker och stärker den biologiska mångfalden.

Vi vill påskynda införandet av digitala vattenmätare med fjärravläsning och automatiska varningar vid onormalt hög förbrukning. Det sparar vatten, gör att läckor upptäcks tidigare och skyddar hushåll mot mycket höga räkningar.

Jordbruket är en del av lösningen

Vi ser ingen motsättning mellan ett starkt jordbruk och ett ambitiöst miljöarbete. Sjöbos lantbrukare producerar mat, förvaltar landskapet och spelar en viktig roll för kommunens beredskap.

Kommunen ska vara en samordnare och samarbetspartner i frågor om vattenvård, klimatanpassning, energiproduktion, biologisk mångfald och hållbart brukande av mark.

Omställningen fungerar bäst när den utvecklas tillsammans med lantbrukare, markägare, företag, föreningar och forskning. Kommunen ska ställa tydliga mål men också göra det lättare att hitta gemensamma lösningar.

Kommunens verksamheter ska driva omställningen

Kommunens energi- och bostadsverksamheter ska, oavsett organisationsform, bidra till innovation, beredskap och grön omställning.

Energieffektiva bostäder, lokal energiproduktion, energilagring och ett robust elnät minskar klimatpåverkan och gör kommunen mindre sårbar.

Kommunen ska också minska energianvändningen och matsvinnet i den egna verksamheten och arbeta mer systematiskt med återbruk vid inköp, renoveringar och byggprojekt.

Naturen ska vara tillgänglig för fler

Naturen är en viktig del av folkhälsan. Barn ska kunna upptäcka växter och djur i sin närmiljö. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna nå grönområden, vandringsleder och platser för rekreation.

Storkriket, naturreservaten och kommunens friluftsliv skapar också möjligheter för naturturism och lokalt företagande. Utvecklingen ska ske varsamt och på naturens villkor.

Den gröna omställningen är inte ett hinder för Sjöbos utveckling. Den är en möjlighet att skapa nya arbetstillfällen, stärka beredskapen och göra kommunen mer hållbar och attraktiv.

Fritiden är platsen där barn får sina första lagkamrater, unga hittar vuxna förebilder och människor i alla åldrar möts kring gemensamma intressen.

Därför är fritidspolitik en del av folkhälsan, demokratin och det förebyggande arbetet. Ett starkt föreningsliv och öppna mötesplatser gör hela samhället tryggare och mer sammanhållet.

Föreningslivet håller kommunen levande

Idrottsföreningar, byalag, hembygdsföreningar, studieförbund och andra ideella organisationer skapar verksamhet i hela kommunen. De ger barn och vuxna sammanhang och håller många byar levande.

Kommunens roll är inte att göra allt själv. Den ska skapa goda villkor för människor som tar initiativ, leder verksamhet och bygger gemenskap.

Föreningar ska mötas av tydliga kontaktvägar, rimliga villkor och god tillgång till lokaler och anläggningar. Bidragssystemen ska vara begripliga och möjliga att använda även för mindre föreningar.

Ekonomin ska inte stänga barn ute

Barns möjligheter till en aktiv fritid påverkas av familjens ekonomi, tillgången till transport och vilka aktiviteter som finns nära hemmet.

Avgifter, utrustning och resor kan tillsammans bli ett hinder. Därför vill vi fortsätta utveckla Fritidsbiblioteket så att fler kan låna utrustning för idrott, friluftsliv och andra aktiviteter.

Vi vill också införa avgiftsfritt inträde för barn och unga vid kommunens friluftsbad. Alla barn ska kunna bada och delta i sommarlivet oavsett familjens ekonomi.

Fasta mötesplatser och uppsökande verksamhet

När kommunens fritidsgårdar stängdes ersattes de med en mer uppsökande och aktivitetsbaserad verksamhet. Ungdomscoacher som möter unga på skolor och i offentliga miljöer kan nå personer som annars inte söker sig till en fritidsgård.

Men uppsökande verksamhet och fasta mötesplatser är inte motsatser. Unga behöver också en plats dit de kan gå regelbundet, träffa trygga vuxna och utveckla egna aktiviteter.

Därför vill vi återöppna en fritidsgård i Sjöbo tätort. Verksamheten ska utformas tillsammans med ungdomarna och kombineras med mobil och uppsökande verksamhet i byarna.

En fast verksamhet i centralorten får inte innebära att unga i Vollsjö, Blentarp, Lövestad och andra delar av kommunen lämnas utan aktiviteter eller vuxennärvaro.

Den gamla simhallen kan få nytt liv

Den gamla simhallen vid Färsingaskolan står som en möjlig resurs. Vi vill arbeta för att byggnaden utvecklas till ett aktivitetshus, om utredningar visar att det är tekniskt och ekonomiskt hållbart.

Ett aktivitetshus skulle kunna rymma fritidsgård, Fritidsbibliotek, spontanidrott, föreningslokaler och ytor för aktiviteter som ungdomarna själva efterfrågar.

Arbetet ska ske i dialog med ungdomar, föreningar och den parlamentariska beredning som behandlar byggnadens framtid. Lokalen ska fyllas med verklig verksamhet, inte bara bli ett nytt kommunalt projekt på papperet.

Fler platser för spontan aktivitet

Alla människor vill eller kan inte delta i organiserad föreningsverksamhet. Därför behövs platser där man kan röra sig och mötas utan medlemskap eller avgifter.

Promenadstråk, utegym, grillplatser, bollplaner, beachvolley, tillfälliga skridskoisar och välskötta badplatser gör kommunen mer levande.

Vi vill fortsätta utveckla Sjöbo Ora som ett centrum för natur, friluftsliv och vinteraktiviteter. Kommunens motionsspår, friluftsbad och naturområden ska vara tillgängliga och väl underhållna.

En meningsfull fritid genom hela livet

Fritidspolitik handlar inte bara om barn och ungdomar. Motion, kultur, föreningsliv och sociala aktiviteter är viktiga genom hela livet.

Kommunen ska samarbeta mer med pensionärsföreningar, studieförbund, kulturföreningar och andra ideella organisationer för att skapa aktiviteter och mötesplatser för äldre.

Personer med funktionsnedsättning ska ha verkliga möjligheter att delta. Lokaler, information och aktiviteter ska planeras med god tillgänglighet.

Ett samhälle där fler människor möts, rör sig och känner delaktighet får bättre folkhälsa och mindre ensamhet. Ett starkt civilsamhälle gör hela Sjöbo starkare.

Socialtjänsten är en av välfärdens viktigaste verksamheter. Den ska finnas nära människor, förebygga problem och ge rättssäkert stöd när livet inte blir som man tänkt sig.

Den nya inriktningen för socialtjänsten innebär ett viktigt skifte mot mer förebyggande, tillgängligt och kunskapsbaserat arbete. Stöd ska kunna sättas in innan problemen blivit stora och utan onödigt höga trösklar.

Stöd innan problemen blir akuta

Psykisk ohälsa, skolfrånvaro, beroende, ekonomiska problem och social utsatthet uppstår sällan över en natt. Ju tidigare samhället kan erbjuda stöd, desto större är möjligheten att förändra utvecklingen.

Vi vill fortsätta utveckla föräldrastöd, familjebehandling, familjerådgivning samt budget- och skuldrådgivning. Fler insatser ska kunna erbjudas tidigt, utan att människor först måste genomgå omfattande utredningar.

Socialtjänsten behöver också finnas närmare barnens vardag. Familjebehandlare och socialsekreterare på skolor och förskolor kan bidra till att problem upptäcks tidigare och att familjer får stöd i rätt miljö.

Barn ska ses och skyddas i tid

Barn och unga ska mötas av vuxna som reagerar när något inte står rätt till. Problematisk skolfrånvaro, psykisk ohälsa, våld, övergrepp, beroende och risk för kriminalitet ska uppmärksammas tidigt.

Samverkan mellan socialtjänst, skola, elevhälsa, polis, fritidsverksamhet, hälso- och sjukvård och civilsamhälle ska vara tydlig och uthållig. Arbetssätt som SSPF kan bidra till att verksamheterna agerar tillsammans i stället för var för sig.

Kommunen ska ha god kompetens om våld i nära relationer, sexuella övergrepp samt hedersrelaterat våld och förtryck. Barn som själva utsatts eller bevittnat våld ska få ett samordnat och långsiktigt stöd.

Placerade barn ska få samma möjligheter

Ett barn som placeras i familjehem eller annan samhällsvård är beroende av att kommunen tar sitt ansvar fullt ut. Barnets hälsa, skolgång, relationer och långsiktiga trygghet ska följas upp systematiskt.

Familjehem ska få tydlig information, utbildning, handledning och tillgång till stöd när svårigheter uppstår. En placering får inte lämnas ensam med ett ansvar som ytterst är kommunens.

Barnfattigdom begränsar barns liv

Inget barn väljer de ekonomiska förutsättningar det föds in i. Barnfattigdom påverkar möjligheten att delta i fritidsaktiviteter, följa med på utflykter och känna sig som en del av gemenskapen.

Kommunen kan inte ensam avskaffa barnfattigdomen. Men den kan minska konsekvenserna genom avgiftsfria och tillgängliga verksamheter, tidig ekonomisk rådgivning, fungerande bostadssocialt stöd och samverkan med föreningslivet.

De konkreta förslagen om avgiftsfri kulturskola, friluftsbad och tillgång till fritidsutrustning finns i manifestets kapitel om kultur och fritid. Tillsammans utgör de en del av kommunens arbete för jämlika uppväxtvillkor.

Integration genom språk, arbete och delaktighet

Integration byggs när människor lär sig svenska, utbildar sig, arbetar och deltar i samhället. Rättigheter och skyldigheter hör ihop. Samhället ska erbjuda goda möjligheter, och den enskilde ska förväntas ta ett aktivt ansvar för sin etablering.

Kommunen ska utveckla sambandet mellan SFI, vuxenutbildning, praktik och lokala arbetsgivare. Insatser ska leda vidare mot utbildning, arbete och egen försörjning, inte fastna i meningslösa kontrollåtgärder.

För barn sker integrationen framför allt i skolan, föreningslivet och vardagens gemenskap. Nyanlända elever ska få det språkstöd och den studiehandledning som krävs för att kunna delta i den ordinarie undervisningen.

En socialtjänst som människor kan lita på

Den som söker hjälp ska mötas med respekt, tillgänglighet och rättssäkerhet. Insatser ska så långt som möjligt utformas tillsammans med den enskilde och bygga på både behov och egna resurser.

Det kräver att socialtjänstens medarbetare har rimliga ärendemängder, god introduktion, kompetensutveckling och närvarande chefer. Hög personalomsättning och långa handläggningstider drabbar både medarbetarna och de människor som behöver hjälp.

Kommunen ska fortsätta utveckla arbetet mot beroende, psykisk ohälsa och våld i nära relationer. Barn och vuxna som är anhöriga ska också få stöd. Det suicidförebyggande arbetet behöver bedrivas tillsammans med regionen, föreningslivet och andra aktörer.

Civilsamhället spelar en viktig roll genom att skapa gemenskap och nå människor som offentliga verksamheter inte alltid når. Kommunen ska stödja och samarbeta med dessa verksamheter, men det offentliga ansvaret får aldrig lämnas över till ideella krafter.

Demokrati handlar inte bara om att välja politiker vart fjärde år. Den handlar också om att människor ska kunna följa, förstå och påverka den politik som formar deras vardag.

När invånare, medarbetare, föreningar och företag får bidra med sina kunskaper blir besluten bättre. Offentlighetsprincipen är därför inte en administrativ formalitet. Den är en av demokratins viktigaste grundstenar.

En kommun som tål granskning

Den gångna mandatperioden har visat hur viktigt det är med fungerande intern kontroll, dokumentation och oberoende granskning.

Granskningen av Sjöbo Elnät visade allvarliga brister i styrning, kontroll och uppföljning. Våra granskningar har också visat återkommande brister i dokumentation, konkurrensutsättning och uppföljning av vissa konsultköp och direktupphandlingar.

När det inte går att följa hur ett beslut fattats, varför en leverantör valts eller vilket resultat ett konsultuppdrag gett undergrävs förtroendet för hela kommunen.

Externa utredningar ska ha tydliga och tillräckligt breda uppdrag. Kritiska rapporter och andra viktiga underlag ska publiceras när lagen medger det. Oppositionen och allmänheten ska ha möjlighet att granska samma information som den politiska majoriteten.

Samma krav i hela kommunkoncernen

Kommunala bolag förvaltar stora ekonomiska värden. De ska omfattas av höga krav på dokumentation, upphandling, intern kontroll och öppenhet.

Ett uppdrag i en bolagsstyrelse är ett ansvar, inte en hederspost. Den som förvaltar invånarnas gemensamma tillgångar ska kunna redovisa hur besluten fattats och hur resurserna använts.

Kommunen ska redovisa större konsultuppdrag, direktupphandlingar och externa utredningar på ett samlat och begripligt sätt. Invånarna ska kunna se vad som köpts, varför det köpts och vilket resultat kommunen fått.

Varje skattekrona ska behandlas med respekt

Kommunens pengar kommer från människor som arbetar, driver företag eller har arbetat ett helt liv. De ska användas med återhållsamhet och gott omdöme.

Externa konsulter kan ibland tillföra nödvändig specialistkompetens. Men de ska inte användas som ersättning för fungerande ledarskap eller kompetens som kommunen borde bygga upp i den egna organisationen.

Representation, konferenser och andra kostnader utan tydlig verksamhetsnytta ska begränsas. När välfärden arbetar under ekonomisk press måste samma krav på återhållsamhet gälla kommunens ledning och politik.

En organisation som lär av sina misstag

En bra kommun är inte en kommun som aldrig gör fel. Det är en kommun som upptäcker problem, vågar tala om dem och förändrar det som inte fungerar.

Kommunen samlar in stora mängder information genom arbetsmiljörapporter, brukarundersökningar, medarbetarundersökningar och avvikelsesystem. Den kunskapen måste användas bättre.

Uppföljningar ska innehålla tydliga nyckeltal, jämförelser över tid och redovisning av vilka åtgärder som beslutats. När samma problem återkommer ska kommunen visa vad som har gjorts och vilka resultat åtgärderna har fått.

Bra beslutsunderlag ska beskriva både kostnader, konsekvenser och möjliga alternativ. Det räcker inte att redovisa vilka aktiviteter som genomförts. Kommunen måste också mäta om verksamheten faktiskt blivit bättre.

Tystnad gör verksamheten sämre

En lärande organisation kräver att medarbetare vågar rapportera risker, kritisera beslut och lämna förbättringsförslag.

En tystnadskultur syns sällan i ett organisationsschema. Den märks i de problem som aldrig rapporteras, de risker som aldrig lyfts och de förslag som aldrig lämnas.

Kommunen ska därför regelbundet följa upp om medarbetarna upplever att de kan framföra kritik utan rädsla för negativa konsekvenser. Resultaten ska återkopplas och leda till konkreta åtgärder.

Meddelarfriheten ska respekteras och visselblåsarfunktionen ska vara oberoende, känd och möjlig att använda inom hela kommunkoncernen.

Offentlig information ska gå att använda

Offentlig information gör liten nytta om den är svår att hitta, svår att förstå eller utspridd över många system.

Vi vill stegvis samla centrala offentliga handlingar, politiska beslut, styrdokument, avtal, upphandlingar, externa utredningar och uppföljningar i en sökbar och lättbegriplig digital ingång.

Kallelser, dagordningar och beslutsunderlag ska publiceras i god tid. Större beslut ska kompletteras med korta sammanfattningar som beskriver konsekvenser, alternativ och ekonomiska effekter.

Ny teknik kan göra offentlig information mer sökbar och begriplig. Men utvecklingen måste ske med respekt för sekretess, informationssäkerhet och personuppgifter.

Invånare ska kunna påverka före beslutet

Medborgardialog ska ske innan riktningen redan är bestämd. Dialogerna ska omfatta hela kommunen och anpassas så att även barn, unga, äldre och människor som sällan deltar i politiska möten kan göra sina röster hörda.

Den som lämnar synpunkter ska få veta vad som hände sedan. Kommunen ska återkoppla hur synpunkterna påverkat beslutet och förklara varför man i vissa fall valt en annan väg.

Makten ska aldrig stå över granskningen. Sjöbo ska vara en kommun där beslut dokumenteras, ansvar kan utkrävas och invånarna ges verkliga möjligheter att förstå och påverka.

Varje kommunal budget bygger på politiska prioriteringar. Den visar vilka verksamheter och behov kommunen väljer att investera i.

Ordning och reda i ekonomin är en självklarhet. Kommunen ska inte leva över sina tillgångar och reformer ska vara finansierade. Men ett ekonomiskt överskott är inget självändamål om priset är större barngrupper, sämre omsorg eller verksamheter som inte klarar sitt uppdrag.

Ekonomin ska tjäna människorna

Kommunens uppgift är att skapa goda förutsättningar för trygga och fria liv. Ekonomin är verktyget för att uppnå det.

Vi ser inget egenvärde i att hålla kommunalskatten så låg som möjligt om priset blir sämre välfärd och en gradvis avveckling av service i kommunens byar.

Samtidigt lovar vi inte reformer utan finansiering. Skatten ska beslutas utifrån kommunens långsiktiga behov, det ekonomiska läget och möjligheten att upprätthålla en välfärd av god kvalitet.

Vi prioriterar sänkta avgifter som ger fler människor tillgång till gemensamma verksamheter framför generella skattesänkningar. Avgiftsfri kulturskola, trygghetslarm och bad för barn och unga ger störst effekt för dem som annars riskerar att avstå.

Förebyggande investeringar stärker ekonomin

Ständiga generella effektiviseringskrav riskerar att urholka verksamheterna. Vi vill i stället investera långsiktigt där tidiga insatser, god arbetsmiljö och bättre kvalitet förebygger större problem och kostnader.

En bra skola ger fler unga möjlighet att klara sin utbildning. Tidiga sociala insatser minskar risken för långvarigt utanförskap. En god arbetsmiljö minskar sjukfrånvaron och gör det lättare att behålla erfaren personal.

En stark välfärd och en ansvarsfull ekonomi är därför inte motsatser. En kommun som investerar klokt i kunskap, hälsa och trygghet bygger också en starkare ekonomi på längre sikt.

Välfärden ska prioriteras

När kommunen behöver minska kostnader ska den börja där invånarna påverkas minst. Vi vill minska beroendet av externa konsulter och granska centrala administrativa kostnader innan nedskärningar riktas mot lärare, barnskötare, undersköterskor eller socialsekreterare.

Kommunen ska ta till vara den kompetens som redan finns hos medarbetarna. Konsulter ska användas när de tillför särskild kompetens, inte för att ersätta ett fungerande ledarskap eller permanent bemanning.

Elnätet ska inte vara en vinstmaskin

Sjöbo Elnät finns till för att leverera en trygg och prisvärd elnätsverksamhet. Invånarnas elnätsavgifter ska inte användas för att bygga upp stora överskott i kommunens övriga ekonomi.

Vi vill avskaffa vinstkravet. Överskott ska i första hand användas till nödvändiga nätinvesteringar, beredskap och rimliga avgifter för kunderna.

Demokratisk styrning före långa ansvarskedjor

Erfarenheterna från Sjöbo Elnät och Sjöbohem har visat hur bolagsformen kan skapa längre ansvarskedjor och göra det svårare för invånare att förstå vem som ansvarar för ett beslut.

Forskning om svenska kommuner pekar också på att kommunala bolag kan försvåra insyn, granskning och ansvarsutkrävande, särskilt när organisationen blir omfattande och svåröverskådlig.

Kommuner med fler bolag har i forskningen haft högre uppfattad korruption och något högre kommunalskatt, utan att invånarna varit mer nöjda med servicen eller företagsklimatet bättre. Sambanden visar inte att bolagsformen i sig orsakar problemen, men de ger starka skäl att ställa höga krav på demokratisk kontroll, öppenhet och tydligt ansvar.

För Vänsterpartiet är slutsatsen att verksamheter som är centrala för kommunens långsiktiga utveckling ska styras så nära den demokratiska beslutsprocessen som möjligt.

Vår inriktning är därför att Sjöbohem och Sjöbo Elnät ska återföras till kommunal förvaltning genom en ordnad process. Ekonomi, juridik, personal, investeringar och konsekvenser för invånarna ska utredas innan förändringen genomförs.

Samhällsnytta kan inte alltid mätas i kronor

Kommunala beslut kan inte enbart grundas på kostnad per plats, beläggningsgrad eller andra ekonomiska nyckeltal. Trygghet, kvalitet, kontinuitet och hela kommunens utveckling måste också vägas in.

Kompassen i Blentarp är ett tydligt exempel. En förskola är inte bara en kostnadspost. Den är en del av ett lokalsamhälle och påverkar barnfamiljers möjlighet att bo kvar och flytta till orten.

Om varje beslut enbart utgår från kortsiktig ekonomisk effektivitet riskerar kommunen stegvis att avveckla de kvaliteter som gör Sjöbo attraktivt att leva i.

Politiker ska inte fjärmas från vardagen

Politiska uppdrag innebär stort ansvar och ska ersättas rimligt. Men ersättningarna ska inte skapa ett onödigt stort avstånd mellan beslutsfattarna och de människor de företräder.

Vi vill därför sänka arvodena för kommunalråd och andra heltidsarvoderade politiker med 20 procent. Även efter en sådan sänkning kommer ersättningarna att ligga långt över lönerna för de flesta kommunanställda.

Den framtida arvodesutvecklingen ska följa den genomsnittliga löneutvecklingen för kommunens medarbetare. Den som fattar beslut om välfärdens villkor ska inte leva i en helt annan ekonomisk verklighet än dem som arbetar i verksamheterna.