Skip to main content

Etikett: skola

Storklasser är ingen satsning på Sjöbos skolor

Skrivet av sjobo den . Postad i Kommentarer.

Färsingaskolan i Sjöbo sedd från parkeringen.
Färsingaskolan i Sjöbo, där sex klasser i blivande årskurs åtta enligt uppgifter planeras att bli fem.

I samband med att Vänsterpartiet Sjöbo deltog på ”Politikertorget” under Sjöbo marknad den 16 och 17 juli framkom det att det finns planer på att minska antalet klasser i årskurs åtta på Färsingaskolan.

Sex klasser ska enligt uppgifterna bli fem. Det innebär att klassernas storlek ökar till över 30 elever.

Uppgifterna kom från flera vårdnadshavare som besökte oss på marknaden. Personal har också bekräftat planerna.

Det här sker samtidigt som Färsingaskolan, efter flera år med svaga skolresultat, har visat en försiktig förbättring. Det borde vara ett läge där kommunen bygger vidare på det som fungerar. Inte ett läge där elevernas tillgång till sina lärare minskar.

Vänsterpartiet Sjöbos gruppledare Lucas Lennartsson är själv lärare. Han ser tydliga risker med större klasser.

Lucas Lennartsson, gruppledare för Vänsterpartiet Sjöbo.
Lucas Lennartsson, gruppledare för Vänsterpartiet Sjöbo och lärare

Vi vet att stora klasser innebär risker, särskilt för elever som behöver extra stöd, tydlighet eller mer kontakt med läraren. Ju fler elever som finns i klassrummet, desto svårare blir det att hinna se varje elev.

Klasstorleken avgör inte ensam hur bra en skola fungerar. Lärarnas kompetens, undervisningens kvalitet, tillgången till stödresurser och skolans organisation har också stor betydelse.

Men det betyder inte att klasstorleken saknar betydelse.

Stora klasser innebär konkreta risker

Forskning pekar på att större klasser kan innebära mindre individuell uppmärksamhet, mer tid som går åt till störningar och sämre möjligheter att upptäcka vilka elever som inte hänger med. Elever som behöver lugn, struktur eller extra stöd riskerar att drabbas hårdast.

Klasstorleken avgör inte allt, men den påverkar lärarens möjligheter att skapa studiero, följa elevernas utveckling och sätta in stöd i tid. Det är svårt att förstå hur klasser med över 30 elever skulle förbättra de förutsättningarna, säger Lucas Lennartsson.

Större klasser påverkar också lärarnas arbetsmiljö. Fler elever innebär fler relationer att bygga, fler behov att möta, fler arbeten att bedöma och mindre tid för återkoppling till varje elev.

Vi kan inte kräva bättre skolresultat och samtidigt ge lärarna sämre möjligheter att göra sitt arbete.

Styret måste redovisa hur förändringen ska kompenseras

Kommunstyret med Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet behöver därför svara på hur förändringen ska kompenseras.

Blir det fler lärare i undervisningen? Mer undervisning i mindre grupper? Fler speciallärare? Fler vuxna under de lektioner där behoven är störst?

Finns ingen sådan förstärkning är förändringen i praktiken en nedskärning av elevernas tillgång till sina lärare.

Vänsterpartiet Sjöbos utgångspunkt är tydlig: Sjöbo kommun ska inte planera för ordinarie klasser med över 30 elever.

Sjöbo har råd att satsa på en bra skola. Att slå ihop sex klasser till fem är ett politiskt val, inte en nödvändighet, säger Lucas Lennartsson.

Källor: OECD om klasstorlek och elev-lärarkvot, PISA 2015, TALIS 2018 och Education at a Glance 2025. Forskning av bland andra Blatchford med flera samt Fredriksson, Öckert och Oosterbeek.

Ekonomin är inte målet

Skrivet av sjobo den . Postad i Debatt och replik.

Styret i Sjöbo vill göra ekonomiskt ansvar till valets huvudfråga. Vi menar att ekonomin är ett verktyg. Det verkliga uppdraget är att få skolan, omsorgen och kommunens verksamheter att fungera.

Den 6 juli publicerade företrädare för Moderaterna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet en gemensam insändare i Ystads Allehanda.

Budskapet var att vallöften är enkla, medan ansvar är svårare. Varje skattekrona kan bara användas en gång och den som föreslår nya satsningar måste också berätta hur de ska finansieras.

Det illustrerar ganska väl skillnaden mellan hur styret och Vänsterpartiet ser på politik.

Politiken måste börja i människors behov

För styret verkar ekonomin vara utgångspunkten. Först tittar man på budgeten. Sedan försöker man få verksamheterna att rymmas inom den. Lyckas man dessutom redovisa ett överskott betraktas det som ett tecken på att kommunen styrs väl.

Vi ser det annorlunda.

Vi menar att politik måste börja i människors behov. Hur många pedagoger behövs för att barn ska få en bra utbildning? Vad krävs för att äldre ska få en trygg omsorg? Hur skapar vi arbetsplatser där människor orkar arbeta ett helt yrkesliv?

”

Ekonomin är ett verktyg. Skolan, omsorgen och människorna är uppdraget.

Först när de frågorna är besvarade bygger man en budget som ger verksamheterna rimliga förutsättningar.

Det innebär inte att ekonomin är oviktig. Tvärtom måste en kommun ha ordning på sina inkomster, utgifter och investeringar. Men ekonomin är ett verktyg, inte själva uppdraget.

Ekonomin är viktig, men den är inte målet

En hammare är viktig när man bygger ett hus. Men ingen skulle säga att syftet med huset är att ha en bra hammare.

På samma sätt är en budget viktig för att styra en kommun. Men syftet med kommunen är inte att redovisa största möjliga överskott. Syftet är att ge invånarna en fungerande skola, en trygg äldreomsorg och verksamheter med tillräckliga resurser.

Ett överskott är inget självändamål

När skolresultaten är för låga, pedagoger sägs upp, sjukfrånvaron inom äldreomsorgen är hög och personal och anhöriga återkommande beskriver problem, då är inte den första frågan om budgeten gick ihop.

Den första frågan måste vara varför verksamheterna inte fungerar bättre och vad politiken tänker göra åt det.

En kommun är inte välskött enbart därför att den redovisar överskott. Den är välskött när invånarna märker att skolan fungerar, att äldreomsorgen håller hög kvalitet och att personalen har förutsättningar att göra ett bra jobb.

Det är där den verkliga politiska skiljelinjen går.

Styret utgår från ekonomin och försöker få verksamheterna att passa budgeten. Vänsterpartiet utgår från verksamheterna och låter budgeten stödja det som människor faktiskt behöver.