Skola och förskola

Ett bättre år är positivt, men räcker inte

Sjöbos skolresultat förbättrades tydligt mellan 2025 och 2026. Det är positivt och ska inte förminskas. Lärare, rektorer och annan skolpersonal har gjort ett stort arbete och förbättringen visar att systematiskt arbete med undervisning, närvaro, trygghet och studiero kan ge resultat.

I årskurs 6 ökade andelen elever som nådde betygskriterierna i alla ämnen från 63,3 till 70,7 procent. Meritvärdet steg från 195,8 till 223,6 och gymnasiebehörigheten från 66,9 till 76,4 procent. I årskurs 9 ökade andelen elever med godkänt i alla ämnen från 53,0 till 62,0 procent. Meritvärdet steg från 182,0 till 205,2 och gymnasiebehörigheten från 69,2 till 74,5 procent.

Kommunen måste följa samma elever över tid

Kommunen jämför ofta olika årskullar med varandra. Det är ett vanligt sätt att redovisa resultat, men det visar inte säkert hur väl skolan utvecklar samma elevers kunskaper. En elevgrupp kan ha andra förutsättningar än den föregående.

Vi vill därför att kommunen också redovisar hur samma elevgrupper utvecklas. De elever som lämnade årskurs 9 år 2026 hade 68,4 procent full måluppfyllelse när de gick i årskurs 6 år 2023. När samma elever lämnade grundskolan var andelen 62,0 procent. Gymnasiebehörigheten minskade samtidigt från 77,8 till 74,5 procent och meritvärdet från 209,6 till 205,2.

Samma mönster syns för eleverna som lämnade årskurs 9 år 2025. När de gick i årskurs 6 år 2022 hade 64,3 procent godkänt i alla ämnen. Tre år senare var andelen 53,0 procent och meritvärdet hade minskat från 203,1 till 182,0.

Vi behöver se den långsiktiga utvecklingen

Koladas statistik visar att andelen elever i årskurs 6 som nådde betygskriterierna i samtliga ämnen låg på omkring 81 procent år 2015. År 2025 var andelen omkring 63 procent. I årskurs 9 låg motsvarande andel nära 80 procent år 2016, men hade sjunkit till 53 procent år 2025.

Vår analys är därför att kommunens tal om historiskt höga resultat ger en ofullständig bild. Resultatet på 70,7 procent i årskurs 6 var det bästa sedan 2022, men inte det högsta i den längre statistikserien.

Skolan måste nå eleverna innan frånvaron blir långvarig

Frånvaron i Sjöbos skolor minskade jämfört med föregående läsår. Under perioden oktober till december 2025 var den totala frånvaron 9,3 procent, jämfört med 11,2 procent under motsvarande period året före. Antalet elever med mer än 20 procents frånvaro minskade samtidigt från 218 till 174.

Vi ser detta som en viktig förbättring. Samtidigt visar underlaget att problemen fortfarande är mycket stora och framför allt koncentrerade till högstadiet.

Av kommunens 174 elever med mer än 20 procents frånvaro gick 109 i årskurs 7–9 på Färsingaskolan eller i den centrala särskilda undervisningsgruppen. Vår bedömning är att frånvaron på högstadiet är ett strukturellt problem, inte ett begränsat problem för några få elever.

Vi menar att skolan måste försöka förstå varför en elev inte kommer. Frånvaro kan hänga samman med psykisk ohälsa, otrygghet, mobbning, bristande stöd, neuropsykiatriska svårigheter, konflikter eller en undervisningsmiljö som inte fungerar för eleven.

Därför räcker det inte med kontroll och registrering. Vi vill ha tidiga och individuellt anpassade insatser där lärare, elevhälsa, vårdnadshavare, socialtjänst och andra berörda verksamheter arbetar tillsammans.

Mindre klasser och fler vuxna

Vi menar att elevernas möjligheter att lyckas hänger nära samman med gruppstorlek, lärartäthet och personalens arbetsmiljö. Stora klasser gör det svårare att skapa studiero, ge återkoppling och upptäcka problem tidigt.

Storklasser är fel väg för Färsingaskolan

Styret planerar att göra sex klasser till fem i blivande årskurs 8 på Färsingaskolan. Det innebär klasser med över 30 elever. Vi menar att det är fel svar på skolans problem.

Nästan var fjärde elev på Färsingaskolan hade under hösten 2025 mer än 20 procents frånvaro. Skolan behöver bättre möjligheter att skapa trygghet, arbetsro och stabila relationer. Större grupper riskerar att göra det svårare att upptäcka förändringar och ge rätt stöd.

Fler behöriga lärare och mer elevstöd

Vi menar att den låga lärarbehörigheten är ett av Sjöbos mest grundläggande skolproblem. Sjöbo ligger lågt i Skåne både när det gäller behöriga lärare, lärartäthet och specialpedagogisk kompetens.

Vårt svar är fler behöriga lärare, speciallärare, elevassistenter, socialpedagoger och andra vuxna nära eleverna. Eleverna kan inte vänta flera år på att ännu en organisationsmodell möjligen ska ge resultat.

Vi vill också minska personalomsättningen och göra Sjöbo till en kommun där utbildad personal vill börja arbeta och stanna kvar. Det kräver rimlig arbetsbelastning, fungerande ledarskap, bra löner och större inflytande över arbetet.

Skolans resurser ska finnas nära eleverna

Under mandatperioden har kommunen återkommande anlitat tillfälliga skolchefer, rektorer och externa konsulter. Extern kompetens kan ibland behövas, men vi accepterar inte att konsultlösningar blir ett alternativ till stabilt ledarskap och fast anställd personal.

Vi vill att resurser i första hand går till undervisning, elevassistenter, specialpedagogiskt stöd, elevhälsa och närvarande skolledning. Kommunen ska också öppet redovisa hur mycket av skolbudgeten som går till undervisning, lokaler, central administration och konsulter.

En elevhälsa som fungerar i praktiken

Elevhälsan ska hjälpa skolan att upptäcka problem tidigt, utreda elevers behov och se till att rätt stöd verkligen sätts in. Den ska också stödja lärare och arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa, skolfrånvaro och andra hinder för lärande.

Vår bedömning är att bristerna slår hårdast mot de elever som behöver skolan mest. Barn med inlärningssvårigheter, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa eller andra behov kan inte vänta månader eller år på rätt insatser.

Vi vill stärka tillgången till skolsköterska, kurator, psykologisk kompetens, specialpedagoger och logopediskt stöd. Elevhälsan ska ha resurser att arbeta förebyggande, inte bara ingripa när situationen redan blivit akut.

Skolan behöver närvarande ledarskap

Vi motsatte oss den stora omorganisationen av Sjöbos skolledning redan från början. Kommunen minskade antalet rektorer från nio till fyra och samlade ansvaret för betydligt fler skolor, förskolor och verksamheter under varje rektor.

Förändringen genomfördes utan politiskt beslut och utan den samverkan med facken som kommunen var skyldig att ha. Kommunen fick därför betala 80 000 kronor i skadestånd till Sveriges Lärare.

Efter omorganisationen har en stor del av kommunens rektorer och skolledare lämnat sina uppdrag. Enligt vår sammanställning har alla utom en av de tidigare skolledarna slutat.

Flera av dem har offentligt beskrivit samma utveckling: centralstyrningen har ökat, ansvarsområdena har blivit för stora och möjligheten att vara närvarande bland elever och personal har försämrats.

Vår egen fullmäktigeledamot Nicke Olofsson lämnade sin roll som biträdande rektor i Lövestad efter nästan 20 år i kommunens skolor. Han beskrev hur organisationen blivit mer hierarkisk, hur besluten flyttats längre från verksamheten och hur skolledarnas handlingsfrihet begränsats.

Vår slutsats är att omorganisationen försvagade det pedagogiska ledarskapet. En rektor ska känna personalen och eleverna, kunna följa undervisningen och ha möjlighet att fatta beslut när problem uppstår. Det blir mycket svårt när ansvaret omfattar hundratals barn, flera orter och ett stort antal verksamheter.

Vi vill därför se över rektorsorganisationen, minska alltför stora ansvarsområden och flytta tillbaka mandat till skolorna och förskolorna. Vi vill ersätta centralstyrning med tillitsbaserad styrning och ge rektorer, lärare och övrig personal verkligt inflytande.

Den kommunala skolan ska vara förstahandsvalet

En växande andel av Sjöbos elever går i fristående skolor eller i skolor i andra kommuner. Mellan läsåren 2022/23 och 2025/26 minskade andelen elever i Sjöbos egna skolor från 76 till 72 procent. Andelen i fristående skolor ökade från 19 till 22 procent.

På högstadiet är utvecklingen särskilt tydlig. Andelen i kommunens egen verksamhet minskade från 69 procent läsåret 2022/23 till 63 procent 2025/26. Samtidigt ökade andelen i fristående skolor från 19 till 26 procent.

Statistiken visar inte varför varje familj väljer en annan skola. Vi kritiserar inte elever och vårdnadshavare som använder sin rätt att välja. Vårt ansvar är att göra kommunens skolor så bra att fler aktivt väljer dem.

Vi ser en risk för en negativ spiral. När elever lämnar den kommunala skolan följer skolpengen med, medan kommunen fortfarande måste hålla kapacitet och kunna erbjuda plats åt alla. Om svaret blir större klasser och nedskärningar kan ännu fler familjer tappa förtroendet.

Lokalkostnader ska fördelas rättvist

Vi vill granska hur skolornas lokaler används och finansieras. Många lokaler används även av föreningsliv, kultur- och fritidsverksamhet eller andra kommunala verksamheter. Då ska inte hela kostnaden automatiskt belasta skolans budget.

En rättvisare fördelning av lokalkostnaderna kan frigöra resurser till undervisning och ge en mer korrekt bild av skolans faktiska kostnader. Alla förändringar ska självklart följa skollagen och principen om lika villkor.

Färre barn ska ge mindre grupper

Förskolan är början på utbildningen. Den lägger grunden för språk, lärande, trygghet och social utveckling. Därför är utbildad personal, rimliga barngrupper och tillräckligt många vuxna avgörande.

Den 1 april 2026 stod det klart att 21 anställda inom Sjöbos förskolor hade fått besked om uppsägning. Tolv av dem var förskollärare. Tre erbjöds arbete i en vikariepool och två erbjöds en väg till arbete och utbildning inom äldreomsorgen.

Styret beskriver uppsägningarna som en anpassning till minskande barnkullar. Vi gör en annan politisk bedömning. När antalet barn minskar får kommunen en möjlighet att minska barngrupperna, öka personaltätheten och förbättra personalens arbetsmiljö.

Innan utbildad personal sägs upp vill vi att kommunen prövar hur kompetensen kan användas till högre personaltäthet, vikariepool, förstärkt fritidsverksamhet, OB-omsorg eller frivillig vidareutbildning inom områden där kommunen har kompetensbrist.

Barnomsorg när föräldrarna arbetar

Vi har under mandatperioden kämpat för att behålla barnomsorg på kvällar, nätter och helger. För en ensamstående förälder som arbetar inom vård, omsorg, handel, restaurang eller annan skiftverksamhet kan tillgången till OB-omsorg avgöra om det går att ta eller behålla ett arbete.

För oss är detta en feministisk välfärdsfråga. Kommunens barnomsorg kan inte utgå från att alla arbetar kontorstid eller har en partner eller släkting som kan rycka in. Vi vill behålla och utveckla barnomsorgen på obekväm arbetstid.

Bra miljöer för lek, lärande och vila

Lokaler och utemiljöer ska uppmuntra lek, rörelse, kreativitet och nyfikenhet. Det ska också finnas möjlighet till lugn och avskildhet. Små barn behöver kunna vila utan att ständigt utsättas för höga ljudnivåer och trängsel.

Skolor och förskolor i hela kommunen

Blentarp, Lövestad och Vollsjö ska vara levande serviceorter. Skolan och förskolan är centrala delar av detta. När en verksamhet försvinner påverkas både familjernas vardag och ortens möjlighet att locka nya invånare.

Behåll Kompassen i Blentarp

Vi säger nej till planerna på att stänga Kompassen 2027 och samla all kommunal förskoleverksamhet på Tallbacken. Vi ifrågasätter inte att en samlokalisering kan minska kostnaderna. Kommunens utredning uppskattar besparingen till omkring 2,7 miljoner kronor per år.

Men samma utredning visar att Tallbackens fastställda kapacitet är 95 barn, medan det beräknade behovet under prognosperioden ligger mellan 101 och 116 platser. Om dagens fem barngrupper behålls skulle grupperna i genomsnitt innehålla mellan 20,2 och 23,2 barn.

För att närma sig Skolverkets riktmärken skulle Tallbacken behöva organiseras med totalt nio avdelningar. Det kräver förändringar av lokaler, toaletter, kapprum och flöden.

Vår slutsats är inte att en samlokalisering är fysiskt omöjlig. Vår slutsats är att den kräver omorganisation, lokalanpassningar och en större belastning på en enda verksamhet.

Prognoserna har dessutom underskattat antalet yngre barn både 2023 och 2024. Antalet barn i förskoleålder väntas minska fram till omkring 2029 men därefter öka igen. Vi vill därför behålla handlingsfriheten och använda de lägre barnkullarna till bättre kvalitet.

Flytta läraren, inte eleverna

Elever i årskurs 6 på Lövestad skola har behövt åka till Vollsjö för hem- och konsumentkunskap och senare samma dag vidare till Färsingaskolan i Sjöbo för moderna språk. Delar av transporttiden har då fått fungera som elevernas rast.

Vi menar att barnens undervisningstid, återhämtning och arbetsmiljö måste väga tyngre än den organisatoriskt enklaste lösningen. Kommunen ska därför i första hand pröva om ämneslärare och undervisningsresurser kan flyttas mellan skolorna, i stället för att elever bussas mellan flera orter under samma skoldag.

Alla barn ska kunna simma

Simkunnighet är både en säkerhetsfråga och en jämlikhetsfråga. Barn ska inte vara beroende av föräldrarnas ekonomi eller möjlighet att själva ordna simundervisning.

Vi vill att skolorna följer upp simkunnigheten tidigt och erbjuder extra undervisning till de elever som behöver det. Målet ska vara att alla elever är simkunniga när de lämnar årskurs 6.

Fritidshem och skolmat

Utbildning som leder vidare

Sjöbo har ett eget kommunalt gymnasium med en tydlig yrkesprofil. Malenagymnasiet erbjuder bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet samt introduktionsprogram. Utbildningarna har en nära koppling till arbetslivet och fyller en viktig funktion både för eleverna och för kommunens företag.

Resultaten från 2026 visar att Malenagymnasiet har mycket att vara stolt över. Omkring 85 procent av avgångseleverna nådde gymnasieexamen och cirka 80 procent hade en anställning direkt efter utbildningen. Även flera elever som inte klarade samtliga kurser fick arbete tack vare sina yrkeskunskaper.

På bygg- och anläggningsprogrammet nådde 77 procent gymnasieexamen och 93 procent fick arbete. På fordons- och transportprogrammet nådde 88 procent examen och 75 procent hade en anställning efter utbildningen.

Vi ser Malenagymnasiet som ett exempel på vad nära samarbete mellan utbildning, lärare och arbetsliv kan åstadkomma. Skolans starka rykte i branschen och elevernas goda möjligheter till arbete är viktiga tillgångar för hela Sjöbo.

Samtidigt ska ambitionen vara att ännu fler elever når en fullständig gymnasieexamen. Ett arbete efter studenten är mycket positivt, men en examen ger också bättre möjligheter att byta yrke, vidareutbilda sig och stå starkare på arbetsmarknaden senare i livet.

Vuxenutbildning ger nya möjligheter

Sjöbo har också en kommunal vuxenutbildning med Komvux, yrkesutbildningar, lärlingsutbildningar, svenska för invandrare, validering och anpassad utbildning. Det gör det möjligt för vuxna att komplettera tidigare studier, lära sig svenska, byta yrke eller stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Vänsterpartiet ser vuxenutbildningen som en central del av kommunens arbetsmarknads- och välfärdspolitik. Människor ska kunna utbilda om sig när arbetsmarknaden förändras och få en ny chans om skolan inte fungerade tidigare i livet.

Vi vill utveckla samarbetet mellan vuxenutbildningen, kommunens arbetsmarknadsverksamhet, lokala företag och branscher där det finns stora rekryteringsbehov. Utbildningarna ska leda till verklig kompetens och långsiktiga möjligheter till arbete, inte bara bli kortvariga åtgärder.

Underlaget bygger på Vänsterpartiet Sjöbos valmanifest och arbete i kommunfullmäktige, Sjöbo kommuns sammanställningar av skolresultat och skolfrånvaro, kommunens kapacitetsutredning för förskolorna i Blentarp, Kolada, statistik över elevernas val av huvudman samt uppgifter om skolledning, bemanning och organisation som har redovisats i kommunala handlingar och lokal journalistik.