Det räcker inte att inte veta
Så kunde kontrollen brista i Sjöbo Elnät och därför kan styrelsen och kommunledningen inte skjuta ansvaret ifrån sig.
Vi menar att mandatperiodens största kommunpolitiska skandal i Sjöbo är historien om Sjöbo Elnät.
Ystads Allehandas granskning och de efterföljande utredningarna har visat allvarliga brister i styrning, inköp, dokumentation, arbetsmiljö och intern kontroll. Problemen kunde fortsätta samtidigt som styrelsen beskrev bolagets interna kontroll som mycket god.
När missförhållandena blev kända var ett återkommande försvar att styrelsen inte hade vetat vad som pågick. Men en bolagsstyrelse förväntas inte bara hantera den information den råkar få. Den ska begära underlag, följa verksamheten, kontrollera ekonomin och reagera på varningssignaler.
Vem har granskat vad?
Det var Ystads Allehanda som under 2025 avslöjade missförhållandena i Sjöbo Elnät. Tidningens granskning omfattade fler än 40 artiklar och tog bland annat upp otillåten sponsring, försvunna kvitton, brister i diarieföring och arbetsmiljö samt otillräcklig kontroll av bolagets ekonomi.
Vänsterpartiet deltog inte i tidningens journalistiska granskning och gör inte anspråk på dess avslöjanden.
Vänsterpartiets eget arbete har bestått av tre delar. Vi har granskat kommunens och de kommunala bolagens köp från konsultföretaget Zandaka, granskat hur den externa EY-utredningen beställdes och avgränsades samt drivit frågor om ansvar, insyn och åtgärder i kommunfullmäktige.
Granskningen av Zandaka
Den fullständiga granskningen av konsultköpen finns på en separat sida. Här behandlar vi endast den del av Zandakaaffären som har direkt betydelse för Sjöbo Elnät.
Läs granskningen av ZandakaVänsterpartiet varnade för bristande insyn
När Sjöbo Elnät Service AB skulle bildas 2023 motsatte sig Vänsterpartiet förslaget. Den förändrade ellagstiftningen innebar att elnätsverksamheten behövde skiljas från den övriga serviceverksamheten. Kommunledningen valde att lösa detta genom att skapa ytterligare ett kommunalt bolag.
Vänsterpartiet kritiserade att beslutsunderlagen kom så sent att någon ordentlig politisk granskning inte kunde genomföras. Vi ifrågasatte också kostnaderna för ännu en bolagsstyrelse, ytterligare administration och en mer komplicerad ansvarsfördelning.
Detta var inte en granskning av de missförhållanden som senare avslöjades. Vi kunde inte 2023 veta vad Ystads Allehanda skulle hitta två år senare. Men utvecklingen förstärkte vår tidigare kritik mot bristande insyn och otydlig ansvarsfördelning.
Fler bolag, fler ledningsnivåer och fler interna affärer skapar inte automatiskt bättre kontroll. Det kan göra det svårare för fullmäktige och allmänheten att se vem som beslutar, vem som kontrollerar och vem som bär ansvaret.
Det nya servicebolaget blev dessutom betydligt större än vad som hade framgått när det bildades. Personal och fordon fördes över från Sjöbo Elnät och servicebolaget fick en omfattande verksamhet och betydande omsättning. Det väcker frågor om hur väl fullmäktige hade informerats om förändringens verkliga omfattning.
Avslöjandena om Sjöbo Elnät
Ystads Allehandas granskning inleddes i juni 2025. Tidningen kunde visa att det fanns omfattande problem inom Sjöbo Elnät. Den dåvarande vd:n Kenneth Lindholm stängdes av från sitt uppdrag och lämnade senare bolaget.
Kommunens efterföljande utredningar ledde till att både bolaget och den tidigare vd:n polisanmäldes och att kommunen meddelade att skadeståndskrav skulle riktas mot honom.
Vi anser att den tidigare vd:ns agerande måste utredas och, där det finns rättsliga förutsättningar, få juridiska konsekvenser. Men det får inte innebära att hela ansvaret läggs på en person.
Kontrollsystemet hade flera nivåer
Ett kommunalt bolag har en styrelse. Kommunstyrelsen har uppsikt över bolaget. Kommunen har revisorer och lekmannarevisorer. Det finns ekonomifunktioner, ägardirektiv, regler för intern kontroll och politiskt utsedda ägarrepresentanter.
Om all kontroll i praktiken kan sättas ur spel av en vd är det inte bara ett individuellt misslyckande. Då har hela kontrollsystemet brustit.
Källa: Ystads Allehandas redogörelse för kommunens åtgärder .
Varningssignalerna som inte fångades upp
Styrelsen har uppgett att den blev vilseledd och inte fick tillräcklig information. Det kan vara en del av förklaringen, men det befriar inte styrelsen från ansvar.
Under flera år fanns förhållanden som borde ha föranlett fler frågor och mer kontroll. Kommunens regler för inköp och upphandling hade inte införts fullt ut i bolaget. Dokumentationen var inte tillräckligt spårbar. Styrelsen bedömde trots detta den interna kontrollen som mycket god.
Bolagets personal saknades också i delar av kommunens gemensamma personalredovisning och medarbetaruppföljning. Det innebar att väsentlig information om arbetsmiljö, sjukfrånvaro och personalens upplevelser inte blev synlig i kommunens vanliga styrsystem.
En styrelse behöver inte känna till varje faktura eller varje beslut i den dagliga verksamheten. Men om underlag saknas, redovisningen inte går att följa och bolaget står utanför kommunens gemensamma kontroller måste styrelsen reagera. Annars fyller kontrollen ingen verklig funktion.
Sjöbo Elnäts köp från Zandaka
Som en del av vår granskning av kommunens och de kommunala bolagens konsultköp undersökte Vänsterpartiet även Sjöbo Elnäts affärer med Zandaka.
Granskningen visade omfattande konsultköp utan föregående annonserad upphandling, bland annat av ledarskapsinsatser.
I juni 2025 ställde Vänsterpartiet därför frågor i kommunfullmäktige om hur ledarskapsprogrammen hade beslutats, kontrollerats och följts upp. Vi ställde även frågor om de anställdas meddelarfrihet efter uppgifter om att personal hade uppmanats att inte tala med medier eller utomstående.
Frågorna registrerades som ärendena 2025/216 och 2025/217 i kommunfullmäktige.
Läs hela Zandaka-granskningenRapporten om kopparhanteringen försvann ur sikte
Hösten 2025 framkom ytterligare en allvarlig omständighet. Sjöbo kommun hade redan 2022 beställt en granskning av hur Sjöbo Elnät hanterat misstänkta kopparstölder.
PwC:s rapport blev färdig under våren 2023, men fördes inte vidare till bolagsstyrelsen, kommunstyrelsen eller revisorerna på ett sätt som ledde till åtgärder.
Kommunstyrelsens ordförande Magnus Weberg hade fått rapporten som bilaga i ett mejl men uppgav senare att han hade glömt bort den. Sjöbo Elnäts styrelse fick enligt Ystads Allehandas genomgång inte tillgång till rapporten förrän under hösten 2025.
Vi kan inte fastställa att någon medvetet försökte dölja rapporten. Men konsekvensen blev att en varningsrapport kunde bli liggande i mer än två år utan att de politiskt ansvariga organen såg till att bristerna följdes upp.
Det visar att problemet inte enbart fanns i bolaget. Kommunstyrelsens uppsikt och kommunledningens dokumenthantering fungerade inte heller.
Källa: Ystads Allehandas granskning av rapportens hantering .
Vänsterpartiet granskade EY-granskningen
Efter avslöjandena beställde kommunen en extern utredning från EY. Utredningen kostade 391 000 kronor. När den presenterades valde Vänsterpartiet att granska vad kommunen faktiskt hade beställt och vad Sjöboborna hade fått för pengarna.
Ett brett uppdrag blev en smal granskning
Kommunens förfrågningsunderlag beskrev uppdraget som en granskning av Sjöbo Elnäts medelsförvaltning under perioden 2020 till 2025.
Den färdiga rapporten begränsades emellertid till fyra områden: fordon, sponsring, representation och vissa inköp.
Under samma period hade bolaget redovisat mer än 90 miljoner kronor i övriga externa kostnader. Huvuddelen av dessa kostnader omfattades inte av EY:s kontroll.
Utredningen byggde på ett begränsat antal stickprov. EY kontrollerade sammanlagt 29 inköp från en period på fem år. När det gällde Zandaka granskades sju fakturor trots att det fanns fler än 40 ytterligare fakturor från företaget.
Vår invändning är inte att stickprov saknar värde. Problemet är att granskningen inte utökades när stickproven visade brister. Då går det inte att bedöma hur omfattande problemen faktiskt var.
Inga dokumenterade spår efter avgränsningen
För att få klarhet begärde Vänsterpartiet ut EY:s anbud, den detaljerade uppdragsspecifikationen och all korrespondens mellan kommunen och utredarna.
Kommunen uppgav att det inte fanns några mejl som visade hur uppdraget hade formats eller avgränsats. Vi begärde därefter ut mötesanteckningar, tjänsteanteckningar och tillgängliga IT-loggar. Enligt kommunens svar fanns inte heller några sådana handlingar.
Det betyder att det, utifrån de handlingar kommunen har kunnat redovisa, inte går att följa hur en brett formulerad granskning av medelsförvaltningen blev en betydligt smalare kontroll av fyra områden.
Vi kan inte se vem som gjorde avgränsningen, vilka överväganden som låg bakom eller varför större delen av bolagets externa kostnader lämnades utanför.
Det går inte att slå fast att någon medvetet försökte begränsa granskningen. Men avsaknaden av dokumentation gör att det inte heller går att kontrollera hur avgränsningen gick till.
När en extern utredning för nästan 400 000 kronor beställs ska det gå att följa hur uppdraget utformades. Att kommunen inte har kunnat redovisa någon sådan dokumentation är i sig en allvarlig brist i transparensen.
En granskning som inte gick tillräckligt långt
EY:s rapport innehåller viktiga iakttagelser. Den visade bland annat bristande spårbarhet, överträdelser av bolagets egna regler och en intern kontroll som inte fungerade så väl som styrelsen hade rapporterat.
Men rapporten utgör inte den breda genomlysning som Sjöboborna hade anledning att förvänta sig. Med det begränsade urval som gjordes går det inte att dra några säkra slutsatser om hur omfattande bristerna var eller hur bolagets samlade externa kostnader hade hanterats.
Vår bedömning
Kommunen betalade nästan 400 000 kronor för en granskning som gav en del viktiga svar, men som lämnade de största ekonomiska frågorna obesvarade.
En styrelse har ansvar för att veta tillräckligt
Aktiebolagslagen är tydlig. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning. Den ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och se till att bokföring, medelsförvaltning och övriga ekonomiska förhållanden kontrolleras på ett betryggande sätt.
Det innebär inte att en styrelseledamot måste känna till varje inköp eller själv kontrollera varje kvitto. Det innebär däremot att styrelsen måste skapa ett fungerande kontrollsystem, begära tillräckliga underlag och reagera när information saknas eller inte går att följa.
Styrelsen får självklart utgå från att en vd lämnar korrekta uppgifter. Men den får inte göra sig helt beroende av vd:ns egen beskrivning av verksamheten.
Om styrelsen år efter år godkänner rapporter om god intern kontroll utan att ha tillgång till spårbara underlag har den inte fullgjort sin kontrolluppgift.
Det är därför försvaret att styrelsen inte visste inte håller. Frågan är varför den inte visste och vad den gjorde för att ta reda på det.
Källa: Aktiebolagslagen, 8 kap. 4 § .
Även kommunstyrelsen hade ett ansvar
Sjöbo Elnät är helägt av Sjöbo kommun. Kommunstyrelsen har uppsikt över de kommunala bolagen och ska följa hur verksamheten bedrivs.
Kommunstyrelsens ordförande kan inte förväntas känna till varje operativt beslut i bolaget. Men när en allvarlig rapport skickas till kommunledningen, när kommunens gemensamma styrdokument inte följs och när viktiga delar av verksamheten hamnar utanför kommunens ordinarie uppföljning måste kommunstyrelsen agera.
Att PwC-rapporten om kopparhanteringen kunde bli liggande visar att även ägarstyrningen och uppsikten hade allvarliga brister. Ansvaret stannar därför inte hos den tidigare vd:n eller bolagsstyrelsen.
Vänsterpartiets krav på ansvar
När kommunfullmäktige behandlade ansvarsfriheten drev Vänsterpartiet linjen att den tidigare vd:n inte skulle beviljas ansvarsfrihet.
Efter diskussion på ett medlemsmöte landade Vänsterpartiet också i att bolagsstyrelsen inte borde beviljas ansvarsfrihet. Styrelsen hade enligt vår bedömning brustit i sitt ansvar för tillsyn, intern kontroll och uppföljning.
När det stod klart att detta inte skulle få majoritet i fullmäktige yrkade vi i andra hand på att styrelsen skulle beviljas ansvarsfrihet med en formell anmärkning.
Vänsterpartiet yrkade även på en anmärkning mot kommunstyrelsens ordförande Magnus Weberg för bristerna i kommunstyrelsens uppsikt över bolaget.
Det styrande blocket valde att bevilja styrelsen ansvarsfrihet utan anmärkning. Beslutet gick igenom med minsta möjliga marginal, 21 röster mot 20. Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet.
Vi anser att det skickar fel signal. Ansvarsfrihet får inte bli en formalitet som automatiskt beviljas därför att det är politiskt obekvämt att göra något annat.
Ansvaret kan inte läggas på en enda person
Den tidigare vd:n hade ett stort ansvar för den dagliga verksamheten. Om lagar, avtal eller interna regler har överträtts ska det utredas och få konsekvenser.
Men Sjöbo Elnät styrdes inte av en ensam person. Bakom vd:n fanns en bolagsstyrelse. Ovanför bolaget fanns kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vid sidan av dem fanns revisorer, lekmannarevisorer och kommunala kontrollfunktioner.
När så många nivåer misslyckas med att upptäcka eller hantera problemen är det missvisande att beskriva händelserna som resultatet av en enda besvärlig eller manipulativ vd.
En person kan ha begått allvarliga fel, men systemet runt personen gjorde det möjligt för felen att fortsätta.
Det är detta som gör historien om Sjöbo Elnät till mer än en personalskandal. Det är en styrningsskandal.
Det räcker inte att inte veta
Historien om Sjöbo Elnät visar vad som kan hända när politiska styrelser blir passiva, när rapportering godtas utan tillräckliga underlag och när kommunstyrelsens uppsikt reduceras till en formalitet.
Styrelseuppdrag i kommunala bolag är inte belöningar eller hedersuppdrag. Den som tackar ja tar på sig ett verkligt juridiskt och politiskt ansvar. Det ansvaret omfattar också skyldigheten att skaffa sig tillräcklig kunskap för att kunna ingripa.
En styrelseledamot kan inte förväntas veta allt. Men en styrelse måste se till att den vet tillräckligt.
Det räcker inte att inte veta.